TF-KBT komponenter

TF-KBT är indelad i tre behandlingsfaser, Stabilisering, Bearbetning och Integrering. Behandlingsarbetet är flexibelt och komponentbaserat, utifrån nio komponenter – PRACTICE.  

Den första fasen med fokus på stabilisering innehåller de fyra första komponenterna Psykoedukation och föräldrafärdigheter, Avslappning, Känsloreglering och Kognitiva färdigheter (PRAC). Fokus för arbetet i denna fas är att öka psykopedagogisk kunskap och stärka färdighetsträning. Färdighetsträning hjälper barnet att förstå, ta kontroll och hantera sin dysreglering efter trauma. 

Den andra fasen har fokus på traumabearbetning, och innehåller komponenterna Traumaberättande och kognitivt processande (T).  

I den avslutande delen av behandlingen är fokus Integrering och konsolidering. Här ingår In vivo-exponering, Gemensamma samtal (traumasamtal) och Öka säkerhet och sociala färdigheter (ICE).

Komponenternas ordning och fasindelning bygger på en logisk progression utifrån kunskap om psykotrauma och dess påverkan på barn och ungdomar. De komponenter som lärs ut och befästs bygger vidare på det som har lärts ut tidigare. Exempelvis introduceras känsloreglering och avslappning oftast under de första sessionerna. Kognitiva färdigheter presenteras först efter Känsloreglering för att barnet och omsorgspersonen ska ha lättare att skilja mellan känslor och tankar, och lättare förstå kopplingen mellan tankar, känslor och beteenden. Komponenten Föräldrafärdigheter påbörjas tidigt i behandlingen för att stärka omsorgspersonernas förmåga att stötta barnet under hela traumabehandlingen och inför bearbetningen, samt att uppmuntra positiva beteenden och arbeta med problembeteenden hos barnet.  

Behandlaren planerar, genomför och följer upp arbetet med utgångspunkt från en noggrann beteendeanalys och evidensbaserad bedömning av barnets svårigheter. Det kan finnas välgrundade skäl till att du som behandlare väljer att ändra ordningen på en några komponenter. Det kan exempelvis handla om att:

• Prioritera att öka säkerhet allra först i behandlingen, och därefter kontinuerligt följa och arbeta med dessa färdigheter
• Tidigt i PRAC eller till och med under bedömningssamtalen, arbeta med exempelvis kognitivt processande utifrån omsorgspersonens ohjälpsamma tankar om att vara en värdelös förälder
• Byta ordning på Känsloreglering och Avslappning, för att exempelvis öka förståelse och motivation för att träna avslappning, eller att validera en symtombild med stor påverkan på känsloreglering

Alla komponenter bör presenteras för alla barn som genomför TF-KBT med undantag för In vivo-exponering som introduceras efter behov. Ändrad komponentordning bör vila på kliniskt välgrundat beslut.

 För varje komponent som introduceras i metodstödet finns:

• Rational samt information om när och hur komponenten kan användas
• Målbeskrivning 
• Grundläggande övningar för barn, omsorgspersoner och gemensamma samtal 

För de flesta komponenterna finns även:

• Förslag på alternativa övningar som komplement eller som alternativ 
• Övningar för gradvis exponering
• Hemuppgifter för barn, omsorgsperson/-er respektive gemensamt

Kom ihåg att ge yngre barn generellt färre valmöjligheter och ett konkret och visuellt arbetssätt och material. Barnets ålder, utvecklingsnivå och eventuella funktionsnedsättningar avgör vilken övning som väljs och hur den anpassas. Din kliniska bedömning är utgångspunkt för anpassningarna.

Barn:

1. Undersök vilka färdigheter och strategier barnet tidigare använt eller redan använder för respektive komponent
2. anpassa färdigheter vid behov
3. lär ut nya och öva under sessionen
4. planera och följa upp hemuppgifterna

Lär ut färdigheter i PRACTICE utifrån barnets behov och prioritera ordning för komponenterna.

Omsorgsperson:

1. Undersök vilka färdigheter och strategier omsorgspersonen tidigare använt och redan använder för respektive komponent
2. anpassa färdigheter vid behov
3. lär ut nya och öva under sessionen
4. planera och följ upp hemuppgifterna

Fokus på den vuxne i egenskap av omsorgsperson för barnet handlar primärt om:

• färdigheter för självomsorg – att tillgodose behov, mat, sömn, fysisk aktivitet, ta hand om fysisk sjukdom, återhämtning, egen tid, be andra vuxna om hjälp och ta emot stöd
• föräldrafärdigheter för att stötta barnet i vardagen och i TF-KBT behandlingen
• färdigheter för att hantera och reglera egna känslor, tankar, fysiska reaktioner och beteenden

Gemensamma samtal:

• Integrera och fördjupa färdigheterna
• Arbeta med relationen mellan barn och omsorgsperson
• En gemensam stund, oftast i slutet av varje behandlingstillfälle. I början av behandlingen en kortare stund, ca 5–10 minuter, därefter längre tid vid behov