Föräldrafärdigheter

Rational

Mål

  • Förbättra relationen mellan barn och omsorgsperson; öka känslomässig närhet, validering och stöd i behandlingen och i vardagen.
  • Ge generell kunskap om symtom och beteendeproblem hos barn efter trauma. Informera om att god föräldrafunktion är avgörande för barns återhämtning, särskilt vid multipla trauman respektive svåra beteendeproblem hos barn.
  • Lär ut, öva och förstärk omsorgspersoners användning av egna färdigheter för:
    • att stödja barnet att öva och använda sina färdigheter
    • att öva och använda PRAC färdigheter i kombination med föräldrafärdigheter 
    • att minska sin egen sårbarhet och öka sin självomsorg – mat, sömn, motion, egen tid, söka vård vid fysisk/psykisk ohälsa, be om hjälp mm
    • att anpassa föräldrafärdigheter till barnets utvecklingsnivå och specifika behov
  • Konkretisera omsorgspersoners utmaningar respektive behandlingsmål och följ upp. Finns någon egen diagnos eller funktionsnedsättning som kan påverka föräldraförmåga och funktionsnivå?  Behov av egen behandling eller stöd?
  • Förbered och öva konkreta färdigheter inför varje veckas Gemensamma samtal respektive kommande veckas hemuppgift.
  • Förbered, öva och bedöm om omsorgspersonen/-erna är redo för att barnet delar sin traumaberättelse (inför Gemensamma traumasamtalen/Delande av traumaberättelsen).

Metod

Föräldrasamtal

  • Observera samspel mellan barnet och respektive omsorgsperson exempelvis i väntrummet. Inhämta information från exempelvis förskola/skola eller fritids (om du fått samtycke till att ha kontakt).
  • Ta upp vikten av självomsorg, använd syrgasmetaforen.
  • Ställ frågor och ge hemuppgift att registrera exempelvis:
    • Förekomst av självomsorg under en vecka (mat, sömn, motion, egen tid mm)
    • Föräldra- respektive barnaktiviteter, positiv samvaro och vardagsrutiner under en vecka (dygnet-runt-schema rekommenderas se ”Aktivitetsschema”)
    • Problembeteenden och/eller symtom hos omsorgspersonen och/eller barnet
    • Använd till exempel ”Registrering av beteenden eller symtom”
    • Regler/ansvarsområden för barnet/alla i hemmet
  • Undersök tillsammans med omsorgspersonen:  
    • Hur det är att få stöd/ ta emot hjälp eller inte som förälder
    • Hur hen själv blev bemött som barn? Undersök inlärningshistoria
    • Hur hen önskar vara som förälder till barnet; värderingar och föräldrafärdigheter
      Reflektera och undersök vid behov för- och nackdelar, på kort och lång sikt.
  • Uttryck din önskan om att ni ska vara ett team tillsammans med barnet och andra i nätverket runt barnet. Belys vikten av att omsorgspersonen är ärlig om exempelvis hur hen mår, vad som hänt hemma och vad som är utmanande.
  • Utforska hur lätt eller svårt det är att tycka om barnet och be hen att beskriva hur hen visar det i vardagen samt hur barnet reagerar. Behov av kroppskontakt eller tid som spenderas tillsammans.
  • Låt arbetet med omsorgspersonen utgå från över- och underskottsbeteenden (föräldrabeteenden, beteenden för känsloreglering och självomsorg), barnets över- och underskott inklusive enskilda gemensamma behandlingsmål.
  • Ta hjälp av böcker för att motivera och öka omsorgspersonens kunskap om föräldrafärdigheter.
    Exempelvis:
    • Forster, M. (2009). Fem gånger mer kärlek: Forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv. Natur & Kultur.
    • Forster, M. (2013). Jag törs inte men gör det ändå: Om barns välmående och självkänsla. Natur & Kultur.
    • Svirsky, L. (2008). Föräldrahjälpen: Förändra familjelivet med KBT. Bonnier Fakta.
    • Svirsky, L. (2023). Föräldrahjälpen: Förändra familjelivet med KBT (e-bokutgåva). Bonnier Fakta.

Fullständiga referenser finns i slutet av komponenten.

  • Positiv gemensam stund:
    • Inventera (individuellt och tillsammans) gemensamma positiva aktiviteter. Ta vid behov hjälp av lista på olika aktiviteter för barn eller tonåringar.
    • Skapa daglig rutin för positiv gemensam stund (ca 10–15 minuter). Barnet väljer vad de ska göra och omsorgspersonen är medvetet närvarande. Se mer i övningsboken för föräldrar och omsorgspersoner TF-KBT Övningsbok – Barnafrid. Följ upp och utvärdera.
  • Lär ut funktionell analys tbex SORK/ABC och grundläggande principer för inlärning och beteendeförändring (Komponenten Kognitiva färdigheter).
  • Fundera tillsammans vilken del innan eller i SORK:en som kan vara effektiv att jobba med. Vad talar för:
    • Att förändra etablerande omständigheter (minska sårbarheter)? Exempelvis minska hunger efter förskolan om hungern gör att barnets ilska vid hemkomst ökar.  
    • Att förändra Situationen, exempelvis ta bort/förändra (minska) utlösande stimuli för barnet eller omsorgspersonen? 
    • Att arbeta med reglering/hantering i O – känslor, tankar eller det som händer i kroppen? 
    • Att arbeta utifrån R, exempelvis genom exponering? 
  • Börja med att förändra något litet först, undersök vilka alternativa färdigheter. Öva, ge hemuppgift och utvärdera.  

Introducera grundläggande föräldrafärdigheter

Använd Föräldraraketen i TF-KBT övningsbok för föräldrar och omsorgspersoner för att. TF-KBT Övningsbok – Barnafrid.

  • Fundera över vilka färdigheter omsorgspersonen använder mer och mindre av.
  • Vilka beteenden kan behöva öka/minska samt i vilka situationer.
  • Ta inte för givet att omsorgspersoner kan de färdigheter som ingår. Gå igenom en i taget och se vad som kan passa utifrån aktuella beteendeproblem, så som:
    • positiv samvaro och vardagsrutiner
    • jag-budskap och tydligt uttryck
    • förberedelse och tajming
    • aktivt eller reflektivt lyssnande
    • selektiv uppmärksamhet
    • belöningar och adekvata konsekvenser

Beröm och validering är centrala färdigheter som är bra att börja med. Läs mer om dessa längre ner i denna text.

  • Arbeta med att lära in färdigheterna med omsorgspersonen med hjälp av kunskap och övningsuppgifter i TF-KBT övningsbok för föräldrar och omsorgspersoner  TF-KBT Övningsbok – Barnafrid. Vid behov väv in färdigheter från andra komponenter, så som medveten närvaro, progressiv andning, avslappning eller känsloreglering.Kom ihåg att öva varje färdighet tillsammans. Använd denna stegvisa modell Identifiera problembeteenden och öva nya beteenden
  • Gå igenom vad beröm är, när det används, syftet och öva med omsorgspersonen.
    • Lär ut vad beröm är, olika former av beröm, vikten av beröm utan samtidig kritik s k  ”beröm utan svans”. Informera om forskningsstöd för att beröm till barn som försöker ta sig an utmaningar ökar sannolikheten att de vågar fortsätta försöka. Läs mer om beröm i Cohen et al 2021 sidan 150-154.
  • Introducera validering och valideringsövning

Beskriv skillnaden mellan beröm respektive validering. Fundera på i vilka situationer vilken färdighet passar bäst eller när och hur de kan kombineras.

  • Om barnet har betydande beteendeproblem och det är omsorgspersonens primära bekymmer:
    • Kartlägg, samla information från flera sammanhang, fördjupa beteendeanalysen utifrån vilka situationer dessa beteenden uppkommer; be att få ta kontakt med personal från barnets förskola/skola och fritids, inhämta ev. socialtjänstutredning. Gör funktionella analyser.
    • Behöver du starta med komponenten Öka säkerhet och sociala färdigheter och skapa en säkerhetsplan? Behövs ökad vuxentillsyn, i flera/alla miljöer?
    • Avgränsa och fokusera de beteenden ni vill se mer av. Beröm dessa frekvent och överväg ev belöningssystem. Öva parallellt för att öka omsorgspersonens färdigheter gällande att berömma och validera barnet samt självvalidering.
    • Överväg att börja med att samtala med omsorgspersonen först vid varje session för att få uppdaterad information och öva föräldrafärdigheter, samtala därefter med barnet enskilt innan gemensamma samtal.  Säkerställ att barnet klarar att vara ensam i väntrummet utan att göra illa andra eller sig själv, alternativt har en annan person som stöd i väntrummet. Vid behov planera för avstämning på telefon med omsorgspersonen innan respektive mottagningsbesök. 
    • Vilka av barnets problembeteenden kan vara traumarelaterade, inlärda på annat sätt, symtom kopplade till andra svårigheter/diagnoser eller tecken på barnets färdighetsbrister? Informera och utforska hypoteser tillsammans med omsorgspersonen. Öva på hur omsorgspersonen kan bemöta barnet.
    • Tipsa om filmer om beteendeproblem efter trauma exempelvis till familjehemsföräldrar och personal på HVB-hem. https://www.youtube.com/watch?v=lOeQUwdAjE0 https://www.youtube.com/watch?v=I1fGmEa6WnY

Gemensamma samtal

Förbered omsorgspersonen att tillämpa på föräldrafärdigheter som övats i enskilt samtal exempelvis:

  • Berömma barnets ansträngning att sammanfatta ny kunskap, t ex om PTSD, sexuella övergrepp, fysiskt våld, namn på känslor, den kognitiva triangeln.
  • Berömma barnet när hen visar en avslappningsövning.
  • Validera barnet genom att lyssna på när barnet berättar något känslomässigt svårt.
  • Validera barnet ex genom att säga ”klart att du blir rädd när du minns hur du blev utsatt för mobbning, det var läskigt/skrämmande för dig”.
  • Öva selektiv uppmärksamhet och tydliggörande kommunikation exempelvis genom att förbereda barnet “jag förstår att du vill ha glass idag eftersom du gillar glass. Jag har redan svarat att du inte kommer få en glass idag. Om du frågar igen om du kommer få en glass idag kommer jag inte svara på frågan.” Öva även jag-budskap, val av ord, tonfall, ansiktsuttryck och kroppshållning för att visa icke dömande hållning.  

Gradvis exponering för omsorgspersoner

  • Öva gradvis med utgångspunkt från vad omsorgspersonen klarar att prata om i relation till barnets trauma. Vid stora svårigheter ställ frågor för att förstå, och validera. För omsorgspersoner med egna traumasymtom efter traumatiska händelser, följ upp kontinuerligt behov av traumafokuserad bedömning och behandling.  
  • Öva gradvis, från lättare till svårare situationer i vardagliga situationer med barnet. Tänk på tajming. Öva svårare situationer under ledighet och inte för många fokus parallellt.  
  • Vid behov tänk utifrån shaping även kopplat till att föräldrar ska lära sig beteenden. 

Referenser? Lästips?