Psykoedukation

Rational

Psykoedukation i TF-KBT sker dels i samband med start av behandling, dels då vi vill ge kunskap om något specifikt under så väl bedömning som behandling.

Mål

  • Normalisera utsatthet för traumatiska händelser: ”Du är inte ensam/det är vanligt att …” 
  • Ge information hur vi människor generellt reagerar vid fara: 
    • Kamp, flykt och att kroppen stelnar till  
    • Barn som under lång tid lever i farliga situationer kan anpassa sig efter förövaren och/ eller få dissociativa beteenden dvs reagera med att “stänga av” på olika sätt
  • Ge information om och normalisera hur traumareaktioner, exempelvis traumatriggers, återupplevande och undvikande kan utvecklas och vidmakthållas. Ge även information om akut stressyndrom, PTS symtom, PTSD och vid behov CPTSD och andra symtom/diagnoser.
  • Ge generell information om de typer av traumatiska händelser som barnet varit utsatt för:  
    • Vad är … ? Hur vanligt är det? Vem utsätter? Vem blir utsatt? Var kan det ske? Vilka tankar, känslor och kroppsliga reaktioner kan barn få? 
  • Förklara att det inte är barns fel/ansvar om de blir utsatta för traumatiska händelser och hur de hanterade den traumatiska situationen. ”Det är inte barns fel – barn gör så gott de kan i en sådan situation”.  
  • Berätta kort om TF-KBT (komponenter, struktur och behovet av hemuppgifter samt varför). Helst redan i samband med kontrakt inför att påbörja TF-KBT behandling. 
    • Förklara övergripande hur behandlingen fungerar, t.ex:
      • lära sig färdigheter för att må bättre vid tex rädsla/oro 
      • lära sig hur tankar, känslor och beteenden påverkar varandra 
      • lära sig prata om svåra saker för då minskar känslorna generellt  
      • få perspektiv på traumat – hjälper till att särskilja mellan dåtid och nutid 
      • öva på att skilja mellan farliga och ofarliga situationer  
  • Förmedla hopp om förbättring: ”Det finns hopp, det finns forskning på att TF-KBT hjälper”.

Metod

Barnsamtal

  • Berätta om och rita hur vi människor generellt reagerar vid fara (t.ex. kamp, flykt, stelna till). 
  • Berätta på en generell nivå om vad potentiellt traumatiserande händelser är, vanliga reaktioner i det akuta skedet och därefter, PTS symtom, PTSD, CPTSD och komplettera eventuellt med text-, bild- eller filmmaterial samt involvera barnet. Hur symtom utvecklas och vidmakthålls över tid.   
  • Metaforer för behandling respektive traumareaktioner. Exempelvis rengöra ett sår, badbollen, doppa tån i poolen, öppna garderoben, se en läskig film flera gånger, tappa boken, antilopen på savannen, antibiotikabehandling. 
  • Diskutera med barnet utifrån fakta och på ett icke-dömande sätt.  
  • Informationsblad utifrån barnets utvecklingsnivå om de typer av trauma barnet blivit utsatt för – läs upp, prata tillsammans om och ta med hem. Uppmuntra att ställa frågor. 
  • Exempel på böcker:
  • Spel eller samtalskort:  
    • Vad vet du? -korten. Välj frågor utifrån barnets traumatiska händelser och behov. Läs instruktionerna noga. Öva med barnet enskilt. Länk till information om korten och hur du kan beställa dem: Vad vet du?-kort (2025 Barnafrid) – Barnafrid 
    • Charader utifrån temat vanliga reaktioner vid akut fara eller traumareaktioner 
    • Vik en pappersloppa och skriv in frågor & svar utifrån det ni arbetat med  
    • Placera ut lappar i samtalsrummet med t.ex. vanliga traumareaktioner som barnet och du får leta reda på och svara på  
  • Välj ut och titta tillsammans på utvalda klipp från internet eller YouTube 
  • Arbetsblad att läsa, diskutera och fylla i (exempelvis från TF-KBT Min övningsbok) 
  • Gör på låtsas ett radioprogram/podd/TV show, t.ex:  
    • Vad är trauma och PTSD?  
    • Vad behöver barn kunna om … (t.ex. trafikolycka, mobbning)?   
  • Vid trauma mot kroppen, exempelvis sexuella övergrepp och fysiskt våld:  
    • Rita exempelvis ”pepparkaksfigurer” med fram- och baksida för att barnet ska öva ord för kroppsdelar och kroppsvätskor. Se till att få med alla olika kroppsdelar inklusive snopp, snippa, bröst, rumpa och mun.  
  • Vid sexuella övergrepp, ge generell information om hur kroppen kan reagera på fysisk stimulering av exempelvis snippa, snopp eller andra delar på kroppen som kan ge ett sexuellt pirr/lust.  

Föräldrasamtal

  • Samma som ovan; utifrån ett föräldraperspektiv exempelvis:
    • TF-KBT Övningsbok för föräldrar och omsorgspersoner – valda arbetsblad 
    • TF-KBT Övningsbok – Barnafrid 
    • Titta på lämpliga kortfilmer för föräldrar och omsorgspersoner ex den här:  
    • Vilka ord används inom familjen för kroppsdelar och kroppsvätskor 
    • Vad vet du? -korten. Läs instruktionerna noga innan ni spelar enskilt/tillsammans. Undersök hur omsorgspersonen brukar reagera när hen spelar andra spel och påminn om syftet med detta spel. Öva gärna även med omsorgspersonen enskilt och planera tillsammans. Länk till information om korten och hur du kan beställa dem: Vad vet du?-kort (2025 Barnafrid) – Barnafrid 
  • Ge information om vanliga reaktioner, tankar och känslor barn kan få efter traumatiska händelser, att barn kan uppleva att de har berättat vad som hänt medan vuxna inte uppfattar budskapet, varför barn inte berättar, att de oftast berättar för en kompis samt vad barn kan göra för att hantera traumatiska händelser som pågår.  
  • Ge psykoedukation om vanliga reaktioner som omsorgspersoner kan få när de deras barn blivit utsatta för traumatiska händelser. Vid behov belys komplexiteten när även omsorgspersonen själv blivit utsatt i sin egen barndom och/eller som vuxen av samma förövare som barnet. När det skett inom familjen/släkten/närmaste vännerna eller syskonövergrepp eller syskonliknande övergrepp.  

Gemensamma samtal

  • Barnet berättar vad hen lärt sig om exempelvis hur vi människor kan reagera vid fara, potentiellt traumatiserande händelser, vanliga reaktioner, PTS/PTSD mm för sin omsorgsperson.  
  • Titta på ett kort filmklipp tillsammans, samla fakta och eventuellt diskutera  
  • Vad vet du? – korten – Läs instruktionerna noga. Ge exempelvis en poäng för varje försök att svara och två poäng för varje rätt svar. Omsorgspersonen kan öva att ge barnet beröm.  Länk till information om korten och hur du kan beställa dem: Vad vet du?-kort (2025 Barnafrid) – Barnafrid 

Gradvis exponering

  • När ni pratar på en generell nivå om de typer av traumatiska händelser barnet blivit utsatt för via ex Vad vet du? -korten eller namn på kroppsdelar så ger det dels kunskap om området, ett gemensamt språk och innebär ofta också en gradvis exponering.  
  • Om barnet har svårt att säga ett ord, arbeta för att inte gå med i barnets undvikande beteende. Validera först barnets reaktion och ta upp vikten av att öva på att prata om det då det inte är något som sker här och nu. Be barnet visa, rita eller skriva vad hen menar. Uppmuntra barnet att försöka uttala det och om det inte går säger du det på ett neutralt sätt. Notera barnets reaktion och beröm de framsteg barnet gör.  
  • Vid känslomässigt svåra ord eller en mening kan du exempelvis: 
    • säg dem med olika röster ex mörk, ljus, som en Disney figur eller annan påhittad person som barnet gillar  
    • sjung dem exempelvis rap, opera, disco, rock, hårdrock med eller utan musik 
    • skriv dem med olika typer av bokstäver. Sök på nätet på ordet lettering, kalligrafi skrivstil eller graffiti. Barnet kan också få skriva ett passande ord för respektive begynnelsebokstav i ett laddat ord.