Känsloreglering

• Ge rational till varför vi behöver ha kunskap om känslor, dess funktion och hur vi ska hantera dem. Hänvisa till att ni kommer prata mer om det i känsloskolan.
• Brainstorma känslor, exempelvis 2 minuter genom att skriva ned alla känslor som barnet kommer på (whiteboard eller stort papper). Om barnet inte kommer på de mest grundläggande känslorna berätta en situation och fråga barnet vad hen tror att personen kände för känsla då. Få med vanliga känslor vid utsatthet för trauma.
• Känsloskola – länk till känsloskola inkl. pepparkaksbild och känslohjärta
• Böcker med grundläggande kunskap om känslor, t.ex. Starka känslor kommer och går
• Lär ut och öva att gradera känslors intensitet (t. ex: 0–5, 0-10, 0-100, lite/mellan/mycket, gosedjur i olika storlekar, känslotermometer inkl. öva sig i att notera om känslans upplevs hanterbar).
• Känslokort till exempel tecknade bilder med djur som visar olika känslor, Björnkorten, emojis, barnets egna bilder, barnet ritar egna. Stäm av så att ni tolkar bilderna lika.
• Göm känslokort i det rum ni ses och låt barnet leta reda på dessa och namnge känslan.
• Spel med fokus på känslor till exempel känslobingo, känslomemory
• Öva känsloreglering när ni bygger korthus och spelar spel; Råttfällan, Jenga, Plockepinn.
• Titta på klipp från filmerna Insidan ut eller på denna om Alfred och Shadow (youtube.com). Öva på att namnge känslorna och notera vad som är specifikt för varje känsla.
• Titta på filmer om känslor från hemsidan Känslogrejen (utvecklad för barn och ungdomar med npf, kan även fungera för TF-KBT)
  • Identifiera känslor
  • Träna känslomuskeln
  • Skilja på tankar och känslor (kan användas vid komponenten Kognitiva färdigheter)
  • Vägledas av känslor (primära och sekundära känslor)
  • Agera trots känslan
  • Se sina impulsmönster (kan även användas vid Kognitiva färdigheter)
  • Stoppa sig själv (kan även användas vid Kognitiva färdigheter)
• För barn och ungdomar som har svårt att stanna kvar i olika känslor kan detta övas gradvis på olika sätt. Innan övningen få samtycke och stäm av om det är något som barnet har extra svårt med. Viktigt att det blir en gradvis exponering.
  Förslag på hur du kan arbeta med detta i behandlingen:
  • Behandlaren väljer ut filmklipp från exempelvis Youtube som generellt lätt drar i gång känslor hos de flesta exempelvis:

• Gå igenom en tidigare situation som barnet varit i där hen haft någon form av undvikande beteende i stället för att stanna kvar i känslan. Välj en lättare situation att börja med. Identifiera den primära känslan. Barnet eller du beskriver situationen steg för steg och barnet övar på att stanna kvar i den primära känslan. Inte göra känslan större eller mindre. Barnet följer känslan med ditt stöd.
  • Tänk på en känd person eller titta på ett foto/filmsekvens som väcker en känsla. Barnet kan välja person själv. Barnet kan öva på att uppmärksamma känslan, namnge och stanna kvar i den.
• Känslopaj- välj en vardaglig situation- rita en cirkel och ange vilka känslor som fanns. Rita och färglägg hur mycket av varje känsla som upplevs i situationen.
• Öva primär och sekundär känsla (inlärt utifrån flera gångers upprepande bemötande av omgivningen) med hjälp av en bild på ett isberg, pappersmuggar med ritade eller påklistrade känslor på respektive mugg. T.ex. känner sig ledsen och visar ilska för andra. Sätt muggarna i varandra för att tydliggöra att det är ilskan som syns för andra och det blir svårt att få det man behöver om ledsenheten göms undan.
• Lär ut trygg plats och öva den (kan kallas lugn plats eller något som passar barnet)– länk till instruktion i Rädda Barnens app Safe place.
• Gör en lista med saker som kan hjälpa barnet att reglera och hantera dysreglerade känslor (saker att göra, kolla fakta i situationen, validera sin känsla, tänka en hjälpsam tanke, be om hjälp, problemlösning).
• Se film om känsla och hur den kan hanteras. Film om att andas när man blir arg ”Just Breathe” by Julie Bayer Salzman & Josh Salzman (youtube.com)

Problemlösning

Lär ut och öva problemlösning utifrån vardagliga exempel och öka svårighetsgraden utifrån sådant som uppstår i deras vardag.

1. Beskriv problemet – om flera personer är involverade behöver alla vara eniga om vad problemet är, för att gå vidare till nästa steg.
2. Identifiera olika varianter på lösningar på problemet. Icke dömande vilket är särskilt viktigt om ni är flera som deltar.  
3. Gå igenom för- och nackdelar med respektive lösning på kort- respektive lång sikt.
4. Välj den lösning som har störts chans att ge det resultat du önskar och prova den.
5. Utvärdera efteråt hur det gick. Fira om du fick önskat resultat!
6. Om resultatet inte blev det du önskade – försök förstå anledningen!
7. Ska du prova en av de andra lösningarna eller handlar det mer om att acceptera?

Sociala färdigheter

Beskriv vad sociala färdigheter är och hur de kan hjälpa oss i olika situationer. Fokusera på det här i behandlingen om barnet har behov av att öva på sociala färdigheter. Anpassa utifrån barnets ålder, utvecklingsnivå och eventuella funktionsnedsättningar. Bedöm också utifrån barnets grad av allvarliga beteendeproblem och traumarelaterade symtom samt när och i så fall detta ska vara i fokus. Gör denna bedömning tillsammans med omsorgspersonen och barnet.

Exempel på sociala färdigheter att fråga om och vid behov öva:

• Hälsa när man träffar en person man känner
• Lyssna när andra pratar
• Turtagning
• Göra något som någon annan önskar (inget farligt, brottsligt eller liknande)
• Hjälpas åt med sysslor som behöver övas och göras
• Fråga om lov innan man gör vissa saker eller lånar en sak från någon annan
• Tacka när man får någonting eller någon annan hjälpt en

En omsorgsperson vars barn varit utsatt för traumatiska händelser kan kämpa med många olika känslor, mer eller mindre utmanande och av olika intensitet. Genom validering, normalisera känslor och behov hos omsorgsperson kan du skapa förutsättning för att omsorgspersonen vågar dela de allra svåraste känslorna och även tankarna med dig. Att känna äckel inför något som hänt barnet och kanske även barnet, att känna kärlek till barnets förövare eller rädsla inför att klara av att vara förälder kan vara svårt att dela i andra sammanhang. Uppmuntra delandet, inte ältande, under föräldrasamtalen då det skapar en grund för ett arbete tillsammans som ett team för att hjälpa både omsorgspersonen och barnet.

• Hur pratar de om och visar sina känslor hemma? När tycker omsorgsperson som mest om sitt barn, eller sig själv i föräldrarollen och när är det som svårast?
• Gå igenom grundläggande känsloskola med omsorgspersonen. Viktigt att omsorgspersonen har grundläggande kunskap. Kunskapsluckor är vanligt.
• Undersök hur omsorgspersonen reglerar och hanterar sina känslor i vardagen, särskilt till barnet. Be föräldern berätta om en nylig situation som vanligtvis stressar föräldrar, som morgon eller kvällsrutin, matsituation, en konfliktsituation om att komma hem i tid/inte höra av sig eller inte svara i mobiltelefonen.
• Identifiera omsorgspersoners egna känslor/reaktioner exempelvis skuld, skam, rädsla, äckel, ilska kopplade till barnets trauman. Särskilt viktigt om omsorgspersonen blivit utsatt av samma förövare eller annan.
• Arbeta med känslor utifrån TF-KBT övningsbok för föräldrar och omsorgspersoner. TF-KBT Övningsbok – Barnafrid. Finns tips hur föräldrar kan arbeta med sin egen oro.
• Lär ut och öva problemlösning utifrån vardagliga exempel och öka svårighetsgraden utifrån sådant som uppstår i deras vardag.
  1. Beskriv problemet – om flera personer är involverade behöver alla vara eniga om vad problemet är, för att gå vidare till nästa steg.  
  2. Identifiera olika varianter på lösningar på problemet. Icke dömande vilket är särskilt viktigt om ni är flera som deltar.  
  3. Gå igenom för- och nackdelar med respektive lösning på kort- respektive lång sikt.  
  4. Välj den lösning som har störts chans att ge det resultat du önskar och prova den.  
  5. Utvärdera efteråt hur det gick. Fira om du fick önskat resultat!  
  6. Om resultatet inte blev det du önskade – försök förstå anledningen! 
     Ska du prova en av de andra lösningarna eller handlar det mer om att acceptera?
• Sociala färdigheter: Beskriv vad sociala färdigheter är och hur de kan hjälpa oss i olika situationer. Fokusera på det här i behandlingen om barnet har behov av att öva på sociala färdigheter. Anpassa utifrån barnets ålder, utvecklingsnivå och eventuella funktionsnedsättningar. Bedöm också utifrån barnets grad av allvarliga beteendeproblem och traumarelaterade symtom samt när och i så fall detta ska vara i fokus. Gör denna bedömning tillsammans med omsorgspersonen och barnet. Gå även igenom och se om omsorgspersonen har behov av att öva några av dessa.
  
  Exempel på sociala färdigheter att fråga om och vid behov öva:
• Hälsa när man träffar en person man känner 
• Lyssna när andra pratar 
• Turtagning 
• Göra något som någon annan önskar (inget farligt, brottsligt eller liknande)  
• Hjälpas åt med sysslor som behöver övas och göras 
• Fråga om lov innan man gör vissa saker eller lånar en sak från någon annan  
• Tacka när man får någonting eller någon annan hjälpt en  

Tips om litteratur, exempelvis Känslor som kraft eller hinder av Hanna Sahlin och Elizabeth Malmquist.

• Barnet berättar för sin omsorgsperson vad hen lärt sig om känslor – namn, känslors impulser och funktioner, primära & sekundära känslor.
• Öva tillsammans på att namnge känslor med hjälp av känslokort eller känslosnurran Emojisnurran – Livsviktiga snack.
• Öva tillsammans på primära och sekundära känslor med känslomuggar.
• Gör känslocharader tillsammans – visa känslan med ansiktet eller hela kroppen, övriga gissar vilken känsla det är.
• Spela ett spel tillsammans ex Känslokartan – Livsviktiga snack eller gör en känsloloppa Snackisloppan – Livsviktiga snack.
• Öva någon social färdighet eller problemlösning.

I känsloreglering kan barnet arbeta med gradvis exponering genom att:

• Öva på att vara i en primär känsla som hen upplever är svår att stanna kvar i. Övningen kan vara hjälpsam inför exponering i Traumaberättande och även i vardagen. Öva på att uppmärksamma känslor för att öka sannolikheten att barnet får det hen behöver.
• I känsloskolan går behandlaren till sist igenom vilka traumarelaterade känslor barnet har i nutid, även vid traumahändelserna. Vad gör barnet nu för att hantera dessa känslor? Vilken är den svåraste känslan att reglera och hantera? Vad gör hen då?
• Att tillsammans titta på olika känslokort som visar olika grader av exempelvis ilska kan vara en gradvis exponering för barnet om ilska eller ansikten med arga ansiktsdrag är en traumatrigger. Påminn om korten i sig är inte farliga, att barnet har kontroll och kan bestämma över om korten ska vara framme eller inte. Samtidigt uppmuntra att öva.