Evidensbaserad bedömning

Kartläggning och bedömning av PTSD och posttraumatisk stress

Vad innebär en evidensbaserad bedömning, varför är det viktigt och vilka mål vill vi nå med att arbeta systematiskt, strukturerat med rekommenderade instrument i kartläggning och bedömning? Mer om detta strax, först en kort repetition om PTSD.

PTSD-kriterier för barn över 6 år, tonåringar och vuxna

BILD

PTSD-kriterier för barn under 6 år

Kriterierna är med några skillnader desamma för barn 6 år och yngre. För mer information om likheter och skillnader samt utvecklingsrelaterade uttryck, ta del av: 

American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed., text rev.; DSM-5-TR). American Psychiatric Publishing. 

Kort om PTSD

• De flesta barn kommer att vara med om någon potentiellt traumatiserande händelse innan de fyllt 18 år.
• Många barn kommer att ha reaktioner i nära anslutning till händelsen men det är en mindre grupp som utvecklar PTSD.
• Trauma kan även orsaka annan psykiatri.
• PTSD är ett allvarligt tillstånd som när det väl etablerats ofta blir långvarigt.
• Risken att utveckla PTSD är högre om man varit med om trauman tidigare, om traumat orsakats av andra människor och/eller om man är flicka.
• Många barn med PTSD har även andra samtidiga psykiatriska svårigheter.
• Det är PTSD symtomen som behandlas, inte traumat.

För att barn och ungdomar med symtom och erfarenhet av trauma ska få rätt insatser behövs ett noggrant barnpsykiatriskt utredningsarbete med kartläggning och bedömning som vilar på vetenskaplig grund.

Vad innebär en evidensbaserad barnpsykiatrisk bedömning?

En strukturerad bedömning av PTSD hos barn och ungdomar ska leda till att:

• identifiera eventuell psykiatri
• ställa diagnos
• planera behandling

En strukturerad kartläggning ger både information om vad som påverkar patienten mest kopplat till traumat och involverar patienten i utredningsprocessen. Kartläggningen kan bidra till att öka kunskap hos patienten och ger samtidigt behandlaren värdefull information inför behandlingen. 

Med en evidensbaserad bedömning möjliggörs:

• underlag för vårdplan
• utvärdering av vårdplan
• effektmätning
• jämlik vård
• ökad förståelse för sig själv hos patienten och dess anhöriga

Evidensbaserad barnpsykiatrisk bedömning innebär att:

• systematiskt och strukturerat samla in och integrera information från flera informanter och metoder 
• kliniska beslut grundas på bästa tillgängliga forskning, klinisk expertis samt barnets och familjens individuella behov och förutsättningar 

Vad bör ingå i en strukturerad bedömning?

Beskrivning+Pdf

Vad kan kartläggning och bedömning svara på? 

• Har barnet varit med om en eller flera potentiellt traumatiserande händelser? Vilken/vilka, hur ofta, av vem/vilka?
• Är barnet skyddat nu? Finns överhängande risk för ytterligare faror?
• Har barnet traumasymtom, d v s symtom kopplade till händelsen/-erna?
• Uppfyller barnet diagnosen PTSD eller annan traumarelaterad diagnos? Finns annan psykiatri?
• Symtomens svårighetsgrad? Hur påverkar symtomen fungerande och grad av lidande?
• Lämplig behandlingsinsats?
• Förutsättningar för behandling?
• Behov av särskilda anpassningar?
• Behandlingsmål? Vilken/vilka vuxna ska delta?
• Annat som behöver adresseras?
• Samverkan/andra insatser inkopplade?
• Vad skall följas upp? När?

Sammanfattning och återgivning av bedömning

Efter avslutad kartläggning och bedömning återge resultatet och din bedömning till barn respektive omsorgspersonen enskilt och gemensamt. Anpassa samtal och information efter barnets behov. Inled med att berömma barnets och omsorgspersonens ansträngningar och validera upplevelser. Gör barnet delaktig i processen genom att knyta an till tidigare samtal och barnets konkreta exempel. Ge gott om tid för frågor. Informera om behandlingsalternativ och rekommenderade insatser.