Psykoedukation
Psykoedukation i TF-KBT sker dels i samband med start av behandling, dels då vi vill ge kunskap om något specifikt under så väl bedömning som behandling.
Rational
Syftet är att öka förståelsen för hur traumatiska erfarenheter kan påverka känslor, tankar, kropp och beteenden. Kunskap kan göra reaktionerna mer begripliga och ge en gemensam grund för det fortsatta behandlingsarbetet.
Mål
- Normalisera reaktioner efter traumatiserande händelser.
- Ge kort och övergripande information om TF-KBT innan behandling påbörjas.
- Förmedla hopp om förbättring och kort om forskningen.
- Öka barnets kunskap om hur vi människor generellt reagerar vid fara:
- kamp, flykt och att kroppen stelnar till
- barn som under lång tid lever i farliga situationer kan anpassa sig efter förövaren och/ eller få dissociativa beteenden dvs. reagera med att “stänga av” på olika sätt.
- Öka barnets kunskap om och normalisera hur traumareaktioner exempelvis traumatriggers, återupplevande och undvikande kan utvecklas och vidmakthållas. Informera även om:
- akut stressyndrom
- PTS symtom
- PTSD
- vid behov, komplext PTSD och andra symtom/diagnoser
- Ge generell information om de typer av traumatiska händelser som barnet varit utsatt för.
- Förklara att det inte är barns ansvar om de blir utsatta för traumatiska händelser och att barn gör så gott de kan i själva situationen.
Här nedan kan du skriva ut information till barn, ungdomar och omsorgspersoner.
Information om
TF-KBT
Information om PTSD
Information om dissociation
KOMMANDE
Information om fysiskt och psykiskt våld
Information om sexuella övergrepp
Information om mobbning
Information om hedersrelaterat
våld och förtryck
Metod
Barnsamtal
Normalisera barnets reaktioner efter traumatiserande händelser
En central del i Psykoedukation är att normalisera barnets reaktioner efter traumatiserande händelser. Vi kan förslagsvis säga till barnet:
Du är inte ensam om att…
Många barn och ungdomar som kommer till BUP/hit har varit utsatta för…
Det är vanligt att barn mår så som du beskriver…
Det är vanligt att barn reagerar som du gjorde/gör … när de varit med om…
Ge kort och övergripande information om TF-KBT och förmedla hopp
Beskriv vad förkortningen TF-KBT står för, hur behandlingen övergripande går till, vilka som kan delta, struktur och hemuppgifter samt varför. Helst redan i slutet av kartläggning och bedömningsfas, dvs. innan kontrakt och uppstart av TF-KBT behandling. Ibland kan vi behöva repetera detta även i början av PRAC komponenterna.
Förklara övergripande behandlingens innehåll, att barn och omsorgspersoner:
- lär sig färdigheter för att må bättre vid t.ex. rädsla/oro
- lär sig hur tankar, känslor och beteenden påverkar varandra
- lär sig prata om svåra saker för då minskar känslorna generellt
- får perspektiv på traumat – hjälp att skilja mellan dåtid och nutid
- övar på att skilja mellan farliga och ofarliga situationer
Förmedla hopp om förbättring: Det finns hopp, det finns forskning på att TF-KBT hjälper!
Öka barnets kunskap om stressreaktioner vid fara, vanliga symtom och de traumatiska händelser barnet utsatts för
Det finns flera olika sätt att inleda Psykoedukations komponenten. Ett sätt är knyta an till saker som ni pratat om under kartläggning och bedömningsfas exempelvis vad barnet varit utsatt för, vilka reaktioner och symtom barnet har och sedan därifrån ge generell övergripande kunskap i interaktion med barnet. Ett annat är att använda Bergsmetaforen och att ni idag ska börja med den första delen det vill säga Psykoedukation och syftet med det.
- Bedöm vilken information, hur mycket information och val av metod som kan passa beroende på barnets grad av symtom, ålder, utvecklingsnivå och eventuella funktionsnedsättningar.
Här nedan finns flera förslag på olika sätt att arbeta med att öka barnets kunskap.
Berätta hur vi människor generellt reagerar vid fara (t.ex. kamp, flykt, stelna till). Vid behov lägg till att barn kan också anpassa sig till personen som utsatt hen och/eller dissociera. Rita vid behov.
Berätta på en generell nivå om vad potentiellt traumatiserande händelser är, vanliga reaktioner i det akuta skedet och därefter, PTS symtom, PTSD, CPTSD (komplext PTSD) och komplettera eventuellt med text-, bild- eller filmmaterial samt involvera barnet. Hur symtom utvecklas och vidmakthålls över tid.
Ge generell information om de typer av traumatiska händelser som barnet varit utsatt för.
- Använd färdiga informationsblad utifrån barnets utvecklingsnivå om de typer av trauma barnet blivit utsatt för – läs upp, prata tillsammans om och eventuellt för barnet att ta med hem. Uppmuntra att ställa frågor.
- Skapa ett eget informationsblad och utgå exempelvis från frågorna:
- Vad är…?
- Hur vanligt är det?
- Vem utsätter?
- Vem blir utsatt?
- Var kan det ske?
- Vilka tankar, känslor och kroppsliga reaktioner kan barn få när de är med om…?
Arbetsblad
Använd arbetsblad att läsa, diskutera och fylla i (exempelvis från TF-KBT Min övningsbok (barnafrid.se).
Böcker
- Starka känslor kommer och går (barnafrid.se) (finns att ladda ned på svenska, spanska, arabiska, dari, somaliska och spanska). På engelska finns boken på denna sidan och även inläst där barnet får hjälp att öva på att andas. Video Read-Along Storybook: Big Feelings Come and Go (protectchildren.ca)
- Vilda säger nej! av Marie Bosson Rydell och Eva-Marie Wadman (2006 eller 2017).
Spel eller samtalskort
- Vad vet du?-kort (barnafrid.se). Välj frågor utifrån barnets traumatiska händelser och behov. Läs instruktionerna noga. Öva med barnet enskilt. Mer information om korten och hur du kan beställa dem finns via länken.
- Charader utifrån temat vanliga reaktioner vid akut fara eller traumareaktioner.
- Vik en pappersloppa och skriv in frågor & svar utifrån det ni arbetat med.
- Placera ut lappar i samtalsrummet med exempelvis vanliga traumareaktioner som barnet och du får leta reda på och svara på.
Radioprogram/podd/TV show
Låtsas göra ett kort radioprogram/podd/TV show om exempelvis Vad är trauma och PTSD? Förbered tillsammans och kan barnet vara programledare?
Samla fakta
Samla fakta tillsammans om hur barn kan påverkas av trauma och prata på en generell nivå och ett icke-dömande sätt. Utgå exempelvis från frågan:
Vad behöver barn kunna om …. (t.ex. trafikolyckor, fysiskt våld, mobbning)?
Det är inte barns ansvar eller fel när …. har hänt.
Vad behöver omsorgspersoner kunna om… (berätta för omsorgspersonen under gemensamt samtal).
Film
Innan besöket, välj en psykoedukativ film som matchar barnets behov. Titta tillsammans på filmer online eller på YouTube om hur vi reagerar vid trauma och om PTSD, t.ex. dessa om hur vi reagerar vid trauma (youtube.com), om du varit med om något jättehemskt – posttraumatiskt stressyndrom (youtube.com) och barn, trauma och hjärnan (youtube.com).
Föräldrasamtal
Normalisera barnets och omsorgspersonen reaktioner efter traumatiserande händelser
En central del i Psykoedukation är att normalisera barnets och omsorgspersonens reaktioner efter traumatiserande händelser. Vi kan förslagsvis säga till omsorgspersonen:
Du är inte ensam om att känna dig… som förälder.
Många barn och ungdomar som kommer till BUP/hit har varit utsatta för…. och har behov av behandling.
Det är vanligt att barn mår, gör och reagerar så som du beskriver att ditt barn gör…
Det är vanligt att barn reagerar som ditt barn gjorde/gör… när de varit med om…
Ge kort och övergripande information om TF-KBT & förmedla hopp
Beskriv vad förkortningen TF-KBT står för, hur behandlingen går till, vilka som kan delta, dess struktur och behovet av hemuppgifter samt varför. Ge denna information helst redan i slutet av kartläggning och bedömningsfas dvs innan kontrakt inför att påbörja TF-KBT behandling. Ibland kan vi behöva repetera detta i början av behandlingen.
Förklara övergripande behandlingens innehåll exempelvis att barn och omsorgspersoner får:
- lära sig färdigheter för att må bättre vid t.ex. rädsla/oro
- lära sig hur tankar, känslor och beteenden påverkar varandra
- att lära sig prata om svåra saker för då minskar känslorna generellt
- få perspektiv på traumat- hjälper till att särskilja mellan dåtid och nutid
- öva på att skilja mellan farliga och ofarliga situationer
För omsorgspersoner
- Ge beröm för att hen redan har gjort något viktigt och fråga vad hen tror att det kan vara. Om omsorgspersonen inte kommer på själv ta upp exempelvis att hen noterat att barnet har symtom som inte går över, sökte hjälp och att hen tog med barnet till mottagningen för att få hjälp. Om det är exempelvis är socialtjänsten som skickat remiss och drivit att barnet ska komma till mottagningen så fokuserar vi på att omsorgsperson lyssnat på detta och var den som tog med barnet.
- Beskriv kort innehållet i Föräldrafärdigheter exempelvis om självomsorg och färdigheter för att hjälpa sitt barn.
Förmedla kortfattat information om hur TF-KBT enligt forskning och klinisk erfarenhet kan hjälpa barn och även deras omsorgspersoner.
Öka omsorgspersonens kunskap om stressreaktioner vid fara, vanliga symtom och de traumatiska händelser barnet utsatts för
Ge kortfattad information om exempelvis:
- stressreaktioner vid fara
- vanliga symtom hos barn respektive omsorgspersoner
- de traumatiska händelser barnet utsatts för
Detta kan göras exempelvis genom att använda något av nedanstående:
- TF-KBT Övningsbok för föräldrar och omsorgspersoner (barnafrid.se) – valda arbetsblad
- Titta på lämpliga kortfilmer för föräldrar och omsorgspersoner, t.ex. denna om barndomstrauma och hjärnan (youtube.com)
- Vad vet du? -korten (barnafrid.se). Läs instruktionerna noga innan ni spelar enskilt/tillsammans. Undersök hur omsorgspersonen brukar reagera när hen spelar andra spel och påminn om syftet med detta spel. Öva gärna även med omsorgspersonen enskilt och planera tillsammans. Information om korten och hur du kan beställa dem finns via länken ovan.
Exempel på innehåll:
- Ge information om vanliga reaktioner, tankar och känslor barn kan få efter traumatiska händelser, att barn kan uppleva att de har berättat vad som hänt medan vuxna inte uppfattar budskapet, varför barn inte berättar, att de oftast berättar för en kompis samt vad barn kan göra för att hantera traumatiska händelser som pågår.
- Ge psykoedukation om vanliga reaktioner som omsorgspersoner kan få när de deras barn blivit utsatta för traumatiska händelser. Vid behov belys komplexiteten när även omsorgspersonen själv blivit utsatt i sin egen barndom och/eller som vuxen av samma förövare som barnet. När det skett inom familjen/släkten/närmaste vännerna eller syskonövergrepp eller syskonliknande övergrepp.
Gemensamma samtal
Vid gemensamma samtal i komponenten Psykoedukation kan barn och omsorgsperson öva på:
- Barnet berättar vad hen lärt sig om exempelvis hur vi människor kan reagera vid fara, potentiellt traumatiserande händelser, vanliga reaktioner, PTS/PTSD mm för sin omsorgsperson. Omsorgspersonen övar en Föräldrafärdighet ex beröm eller validering.
- Titta på ett kort filmklipp tillsammans, samla fakta och eventuellt diskutera övergripande.
- Vad vet du? -korten (barnafrid.se). Läs instruktionerna noga. Ge exempelvis en poäng för varje försök att svara och två poäng för varje rätt svar. Omsorgspersonen kan öva att ge barnet beröm. Information om korten och hur du kan beställa dem finns via länken ovan.
Gradvis exponering
Exempel på gradvis exponering under komponenten Psykoedukation.
När ni pratar på en generell nivå om de typer av traumatiska händelser barnet blivit utsatt för via t.ex. Vad vet du?-korten eller namn på kroppsdelar så ger det dels kunskap om området, ett gemensamt språk och innebär ofta också en gradvis exponering.
Om barnet har svårt att säga ett ord eller en mening, sträva efter att inte gå med i barnets undvikande beteende. Validera först barnets reaktion och ta upp vikten av att öva på att prata om det, om det inte är något som sker här och nu. Om barnet har svårt att säga ordet be exempelvis barnet visa, rita eller skriva vad hen menar. Uppmuntra barnet att försöka uttala det och om det inte går säger du själv ordet på ett respektfullt och neutralt sätt. Notera barnets reaktion och beröm de framsteg barnet gör. Fundera tillsammans på hur ni kan öva framöver.
Vid känslomässigt svåra ord eller en mening kan ni efter överenskommelse exempelvis öva gradvis genom att:
- säg dem med olika röster t.ex. mörk, ljus, som en tecknad figur eller annan påhittad person som barnet gillar
- sjung dem, exempelvis rap, opera, disco, rock, hårdrock med eller utan musik
- skriv dem med olika typer av bokstäver. Sök på nätet på ordet lettering, kalligrafi, skrivstil eller graffiti. Barnet kan också få skriva och säga ett passande ord för respektive begynnelsebokstav i ett laddat ord