Om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

Resurssidan för barnskyddsteam har utvecklats vid Barnafrid, Nationellt kunskapscentrum om våld mot barn, inom ramen för ett regeringsuppdrag som samlar flera myndigheter men samordnas av Folkhälsomyndigheten (FoHM). Uppdraget är en del av Sveriges satsning på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och syftar till att stärka barns rätt till hälsa, skydd och trygghet. Inom det pågående regeringsuppdraget har Barnafrid en särskild roll genom att bidra med expertkunskap om sexuellt våld mot barn (SVAC). Detta perspektiv skiljer sig från övriga aktörers fokus och ligger i linje med Barnafrids nationella uppdrag att sprida och omsätta kunskap om våld mot barn samt att främja samverkan mellan sektorer. 

Barnskyddsteamens arbete är nära kopplat till SRHR-principen att alla barn och unga har en grundläggande rätt att leva fria från sexuellt våld. Denna rättighet är en förutsättning för barns säkerhet, kroppsliga integritet och autonomi. 

Hur SRHR-perspektivet stärker barnskyddsteamens arbete 

Barnskyddsteam utgör en viktig länk mellan SRHR och praktiskt barnskyddsarbete. I mötet med barn och unga som utsatts för sexuella övergrepp handlar insatserna inte enbart om medicinskt omhändertagande, utan också om psykologiskt stöd och rättsligt skydd, alltid med ett traumamedvetet förhållningssätt. 

Genom sin samordnande roll kan teamen säkerställa att barn får tillgång till insatser som akutpreventivmedel, testning och behandling samt vaccinationsskydd för sexuellt överförbara infektioner, HIV-profylax och psykologiskt eller psykiatriskt stöd när det behövs. Samtidigt stärker de vårdens förmåga att samverka med socialtjänst, rättsväsende och andra aktörer för barnets bästa. 

Ett rättighetsbaserat och förebyggande perspektiv 

Barnskyddsteam kan tydligt rama in sina medicinska och psykosociala insatser som en del av barns SRHR och därmed göra rätten till hälsa, skydd och frihet från våld odelbar. Det innebär att arbeta med ett språk och ett förhållningssätt som utgår från barns rättigheter i dokumentation, samverkan och policyutveckling, men också att integrera frågor om sexuella övergrepp i bredare SRHR- och hälsoutbildningar. 

Uppdraget handlar inte enbart om att identifiera och handlägga misstänkta fall. Barnskyddsteam kan också spela en avgörande roll i det förebyggande arbetet genom att sprida kunskap, utveckla rutiner och delta i utbildningsinsatser. På så sätt stärks hälso- och sjukvårdens förmåga att tidigt uppmärksamma riskfaktorer. 

Det förebyggande arbetet kan ta många uttryck: att stödja vårdcentraler, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och akutmottagningar i att känna igen tidiga tecken på våld; att bidra med kompetens i barnhälsovården, mödrahälsovården och elevhälsan, där många barn och föräldrar möter vården; att verka för att barns rättigheter och skydd mot sexuellt våld integreras i det bredare SRHR-arbetet. Det kan också innebära att förbättra lokala och regionala rutiner utifrån bästa tillgängliga kunskapsunderlag när nationella riktlinjer saknas, och att samtidigt driva på för att riktlinjer av högsta kvalitet utvecklas på nationell nivå. 

På detta sätt stärker barnskyddsteam inte bara det akuta omhändertagandet utan också det långsiktiga, förebyggande arbetet för barns hälsa och trygghet. 

Om innehållet på resurssidan

Resurssidan för barnskyddsteam samlar kunskap, vägledning och praktiska verktyg för hälso- och sjukvårdens arbete med barn som kan vara utsatta för våld, övergrepp eller omsorgssvikt. Denna första utgåva omfattar sex tematiska moduler.

  • Barnskyddsteam i Sverige – ger en översikt av pågående initiativ och etablering av barnskyddsteam i olika sjukvårdsregioner. Modulen innehåller en karta som visar hur barnskyddsarbetet inom hälso- och sjukvården utvecklas nationellt samt exempel på bäst praxis internationellt.
  • Sexuellt våld mot barn – behandlar det medicinska omhändertagandet av barn och unga där sexuellt våld misstänks, inklusive undersökning, spårsäkring, dokumentation och samverkan i ett traumamedvetet perspektiv.
  • Fysiskt våld mot barn – fokuserar på det medicinska omhändertagandet vid misstänkt fysisk misshandel, inklusive kliniska tecken, diagnostik, dokumentation och samarbete med socialtjänst och rättsväsende i ett traumamedvetet perspektiv.
  • Omsorgssvikt – belyser hur brister i omsorg kan identifieras, bedömas och hanteras inom hälso- och sjukvården, med fokus på barnets behov och stödinsatser.
  • Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser – fokuserar på barnets situation och risken för skada genom omotiverade medicinska utredningar eller behandlingar. Modulen beskriver hur vården kan uppmärksamma och hantera sådana situationer för att skydda barnet.
  • Hälsa bland barn och unga i samhällsvård – fokuserar på hälsoundersökning, uppföljning och samverkan för placerade barn och ungdomar i syfte att stärka deras hälsa och välbefinnande.