Barnskyddsteam i Sverige

Barnskyddsteam är framväxande specialistfunktioner inom hälso- och sjukvården för barn som misstänks vara utsatta för våld, övergrepp och omsorgssvikt. I dag finns team med officiella uppdrag i flera regioner, medan andra fortfarande befinner sig i utvecklingsfasen. Genom nätverket för barnskyddsteam, som koordineras av Barnafrid, skapas en plattform för lärande och erfarenhetsutbyte mellan regioner och professioner. Alla team, oavsett utvecklingsstadium, är välkomna att bidra och ta del av kunskap i detta nätverk. Visionen är att barnskyddsteam ska finnas i samtliga 21 sjukvårdsregioner och att arbetet sker jämlikt, evidensbaserat och i nära samverkan med andra aktörer. 

Barnskyddsteam i Sverige – nuläge och utveckling

  • Flera regioner (bl.a. Stockholm, Skåne, Uppsala, Västra Götaland, Östergötland, Jönköping, Sörmland, Östersund) har officiella uppdrag för barnskyddsteam. 
  • Andra regioner har arbetsgrupper eller pågående utvecklingsarbete. 
  • Uppdragen varierar men omfattar ofta konsultationer, utbildning, hälsoundersökningar av placerade barn, samverkan med barnahus, samt medicinska utredningar. 
  • Utvecklingen är ojämn och det finns behov av nationell samordning och gemensamma kvalitetskriterier. 

BSFI – Svenska barnläkarföreningens delförening för barn som far illa 

BSFI är en delförening inom Svenska barnläkarföreningen (BLF) som samlar barnläkare och barnsjuksköterskor och adjungerade läkare i andra specialitet med intresse för barn som far illa. Föreningen startade som en arbetsgrupp 2009 och blev en formell delförening 2014. BSFI arbetar med kunskapsspridning, utbildning och utveckling av riktlinjer, och är en viktig professionell aktör inom området. Till skillnad från BSFI är nätverket för barnskyddsteam bredare och inkluderar yrkesgrupper från olika delar av hälso- och sjukvården. 

Internationella jämförelser

Barnskyddsmedicin är ett etablerat eller framväxande område internationellt. Sverige kan dra lärdom av olika modeller: 

  • USA – Subspecialiteten Child Abuse Pediatrics kräver tre års utbildning efter pediatrisk specialistutbildning. Multidisciplinära team finns vid alla större barnsjukhus och stöds av nationella nätverk som CAPNET. Systemet är forskningsdrivet och standardiserat, men samtidigt fragmenterat på grund av olika delstatliga lagar. 
  • Storbritannien – Nationell vägledning (Working Together to Safeguard Children) styr samverkan mellan vård, socialtjänst och rättsväsende. ”Designated” och ”Named” doctors/nurses har tydliga uppdrag i hälso- och sjukvården. RCPCH:s Child Protection Portal tillhandahåller öppna evidensöversikter som används i hela landet och även internationellt. 
  • Tyskland – DGKiM samlar barnskyddsteam över hela landet och erbjuder utbildning och certifiering för barnläkare. En nationell medicinsk hotline finns tillgänglig dygnet runt för att ge vårdpersonal anonym rådgivning i komplexa fall. Systemet betonar kvalitetssäkring men präglas av juridiska begränsningar kring sekretess. 
  • Nederländerna – LECK/DECCA erbjuder dygnet-runt-konsultation av barnläkare, rättsläkare och psykologer. Denna modell har bidragit till enhetligare bedömningar nationellt och stärker både lokala team och rättsväsendet. Fokus ligger på multidisciplinär samverkan och på att ge stöd även vid ovanliga eller särskilt svåra fall. 
  • Österrike – Sedan 2004 är sjukhus skyldiga att ha multidisciplinära barnskyddsteam. FOKUS-programmet i Wien erbjuder specialiserad klinisk-forensisk expertis och tar emot de mest komplexa ärendena, inklusive sexuella övergrepp. Systemet är väl förankrat i lagstiftningen och finansieras statligt, vilket har gett hög täckningsgrad i hela landet. 
  • Danmark – Socialpediatrik är en etablerad del av barnsjukvården, med specialiserade enheter i Århus, Herlev och Odense som fungerar som referens- och kunskapscentra. Dessa verksamheter samarbetar nära med barnpsykiatri, rättsmedicin och socialtjänst. Danmark har dessutom utvecklat barnahus-modellen för samordnade utredningar och behandling av barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp. Modellen bygger på nära samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst, polis och rättsväsende och utgör en integrerad del av det nationella barnskyddsarbetet. 

Barnskyddsteam i Sveriges sjukvårdsregioner

Kartan visar vilka hälso- och sjukvårdsregioner i Sverige som har ett etablerat barnskyddsteam.

  • Blekinge – Uppgifter saknas
  • Dalarna – Inget etablerat barnskyddsteam
  • Gotland – Uppgifter saknas
  • Gävleborg – Uppgifter saknas
  • Halland – Inget etablerat barnskyddsteam
  • Jämtland Härjedalen – Etablerat barnskyddsteam
  • Jönköping – Etablerat barnskyddsteam
  • Kalmar – Inget etablerat barnskyddsteam
  • Kronoberg – Uppgifter saknas
  • Norrbotten – Barnskyddsteam planeras
  • Skåne – Etablerat barnskyddsteam
  • Stockholm – Etablerat barnskyddsteam
  • Sörmland – Etablerat barnskyddsteam
  • Uppsala – Etablerat barnskyddsteam
  • Västra Götaland – Etablerat barnskyddsteam
  • Värmland – Uppgifter saknas
  • Västerbotten – Inget etablerat barnskyddsteam
  • Västernorrland – Uppgifter saknas
  • Västmanland – Inget etablerat barnskyddsteam
  • Örebro – Inget etablerat barnskyddsteam
  • Östergötland – Etablerat barnskyddsteam

Uppdaterad: November 2025

Källa: Kartläggningen bygger på underlag från nätverksdagarna för barnskyddsteam i Linköping den 5 oktober 2023 (Barnafrid) samt kommer att uppdateras löpande, bland annat genom en nationell enkät till hälso- och sjukvårdsregionerna.