Litteraturlista

Offentligt relevant material

Skolverket (2011) Unga med skyddade personuppgifter, Stödmaterial 11.1218

Skolverket (2014). Elevhälsans uppdrag – Främja. Förebygga och stödja elevens utveckling mot målen. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Hedersrelaterat våld och förtryck. Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen. (2013). Samverka för barns bästa – en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2014) Föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014.4)

Socialstyrelsen (2016). Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. 2015-1-9.

Socialstyrelsen (2019). Ett liv utan våld och förtryck. Slutredovisning av uppdraget att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. 2019-3-17.

Socialstyrelsen och Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan.

SOU 2001:72. Barnmisshandel. Att förebygga och åtgärda.

SOU 2014:49. Våld i nära relationer – en folkhälsofråga.

SOU 2015:55. Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

SOU 2015:69. Ökad trygghet för hotade och förfölja personer

SOU 2016:19. Barnkonventionen blir svensk lag.

SOU 2017:112. Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende

Relevanta referenser

Artz, S., Jackson, M., Rossiter, K., Nijdam-Jones, A., Géczy, I. & Porteous, S. (2014). A comprehensive review of the literature on the impact of exposure to intimate partner violence for children and youth. International Journal of Child, Youth and Family Studies, 5 (4): 493–587

Backlund, Å., Wiklund, S. & Östberg, F. (2012). När man misstänker att barn far illa. En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten. Stockholm: Rädda barnen.

Bensley, L., Van Eenwyk, J. & Wynkoop Simmons, K. (2003). Childhood family violence history and women´s risk for intimate partner violence and poor health. American Journal of Preventive Medicine, 25 (1): 38-44.

Cater, Å. & Forssell. A.M. (2014). Descriptions of father´s care by children exposed to intimate partner violence (IPV) – relative neglect and children´s needs. Child and Family Social work, 19 (82): 185-193.

Cater Källström, Å.  (2015). Barndomsupplevelser av våld och konflikter mellan föräldrarna – unga vuxnas erfarenheter och hälsa. I: U. Järkestig Berggren, L. Magnusson & E. Hanson (red.) Att se barn som anhöriga – Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. NKA 2015:6. Kalmar Växjö:

Chan, Y-C & Yeung, J. W-K (2009). Children living with violence within the family and its sequel: A meta-analysis from 1995–2006. Aggression and Violent Behavior, 14 (5): 313–322.

Chanmugam, A., Kemter, A.J., Hall Goodwin, K. (2015). Educational services for children in domestic violence shelters. Perspectives of shelter personnel. Child Adolescence Social work, 32(5): 405-415.

*Eriksson, M. & Näsman, E. (2011). När barn som upplevt våld möter socialtjänsten – om barns perspektiv, delaktighet och giltiggörande. Stockholm: Gothia förlag.

Eriksson, M., Bruno, L. & Näsman, E. (2013). Domestic violence, family law and school. Children’s rights to participation, protection, and provision. London: Palgrave McMillan.

*Eriksson, M., Källström Cater, Å., Dahlkild-Öhman, G. & Näsman E. (red.) (2015). Barns röster om våld. Att lyssna, tolka och förstå. Malmö: Gleerups.

Eriksson, M. (2015). Att möjliggöra barns delaktighet. I: Å. Lundström Mattsson (red.) Barns rätt som anhöriga: En antologi om att göra barn delaktiga. Stockholm: Allmänna Barnhuset.

Ernst, A.A., Weiss, S.J. & Enright- Smith, S. (2006). Child witnesses and victims in homes with adult intimate partner violence. Academic Emergency Medicine, 13 (6): 696-699.

Folkhälsomyndigheten (2016). Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld. Resultat och erfarenheter från ett utvecklingsarbete. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

Grip, K. & Axberg, U. (2015). Barn som tvingas växa upp med våld mellan sina omsorgspersoner. I: U. Järkestig Berggren, L. Magnusson & E. Hanson (red.) Att se barn som anhöriga – Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. NKA 2015:6. Kalmar Växjö:

Holt, S., Buckley, H. & Whelan, S. (2008). The impact of exposure to domestic violence on children and young people: A review of the literature. Child Abuse & Neglect, 32 (8): 797-810.

Hultman, O. & Broberg, A. (2016). Family violence and family violence and other potentially traumatic interpersonal events among 9- to 17-year-old children attending an outpatient psychiatric clinic. Journal of Interpersonal Violence, 31 (18): 2958–2986.

Hydén, M. & Johansson, M. (2014). Skolans möjligheter att stödja barn med svåra uppväxtvillkor på landsbygd. Stockholm: Allmänna barnhuset.

*James, A. & Prout, A. (1990). Constructing and reconstructing childhood. Contemporary issues in the sociological study of childhood. London: Falmer Press.

Jernbro, C. (2015). Barnmisshandel ur barn och ungas perspektiv. Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd. Diss. Karlstad: Karlstad universitet.

Jernbro, C. & Landberg, Å. (2020). Multiutsatta barn. Om barn som utsatts för flera typer av barnmisshandel. Stockholm: Allmänna barnhuset.

Johansen, A-K, Svendsen, B. & Sundet, R. (2017). Children who experience domestic violence – dilemmas in social work practice. European Journal of Social work, 20 (5):741–753.

Kiesel, L., Piescher, K. & Edleson, J. (2016). The relationship between child maltreatment, intimate partner violence exposure, and academic performance. Journal of Public Child Welfare, 10 (4): 434-456.

Krase, K. (2015). Child maltreatment reporting by educational personnel. Implications for racial disproportionality in the Child Welfare System. Children & Schools, 37(2): 89–99.

Leira, HK. (2002). From tabooed trauma to affirmation and recognition. I: Eriksson, Nenola, A. & Nilsen MM (eds.) Tema Nord 545: 285–305.

*Markström, A-M & Münger, A-C. (2020). Lyssna, reagera och agera. Förskolans, skolans och fritidshemmets möte med barn och elever som upplever våld i nära relationer. Lund: Studentlitteratur.

Moffitt, T (2013). Childhood exposure to violence and lifelong health: clinical intervention science and stress-biology research join forces. Development and Psychopathology, 25 (4): 1619-1634.

Mullender, A., Hague, G., Iman, U., Kelly, L., Malos, E & Regan, L. (2002). Children´s Perspective on Domestic Violence. London: Sage.

Münger, A-C. & Markström, A-M. (2017). Recognition and identification of children in preschool and school who are exposed to domestic violence. Education Inquiry, 9 (3): 299-315.

Renner, L., Cavanaugh, C. E. & Easton, S. D. (2015). Pathways linking victimization. Depression, personal mastery, and perception of parenting competence among low-income women. Journal of Family studies, 24 (9): 2817-2826.

Selvik, S. (2018a). A childhood at refuges. Children with multiple relocations at refuges for abused women. Diss. Bergen: University of Bergen.

Selvik, S. (2018b). School strategies of children with multiple relocations at refuges for abused women. Scandinavian Journal of Educational Research, 64 (87): 1-15.

Selvik, S., & Överlien, C. (2014). Children with multiple stays at Nordic refuges for abused women. Conclusions, challenges and causes for concern. Social Work Research, 5 (2): 98-112.

Selvik, S., Raaheim; A. & Överlien, C. (2017). Children with multiple stays at refuges for abused women and their experiences of teacher recognition. European Journal of Psychology Education 3 2(3): 463–481.

*Sinisalo & L. Moser Hällen (red.) (2018). Våld i nära relationer. Socialt arbete i forskning, teori och praktik. Stockholm: Liber.

*Sterne, A., Poole, L., Chadwick, D., Lawler, C & Dodd, L.W. (2010). Domestic violence and children. A handbook for schools and early years settings. London: Routledge.

Weinehall, K. (1997). Att växa upp i våldets närhet.  Diss. Umeå: Umeå universitet.

Åkerlund, N. (2017). Barns relationer i våldets närhet. Respons, positioner och möjligheten till barns röst. Diss. Linköping: Linköpings universitet.

Överlien, C. (2010). Children exposed to domestic violence. What have we concluded and challenges ahead?. Journal of Social Work, 10 (1): 80-97.

*Överlien, C. (2012). Våld i hemmet – barns strategier. Malmö: Gleerups.

Överlien, C. (2015). Ungdom, vold og overgrep—skolen som forebyggende og hjelper. Oslo: Universitetsförlaget.

*Överlien, C., Hauge, H-I. och Schulz, J-H. (red.)(2016). Barn, vold och traumer. Mötet med unge i utsatte livssituasjoner. Oslo: Universitetsförlaget.

Överlien, C. (2017). Att möta våldsutsatta barn i skolan. I: Å. Backlund, S. Högdin & Y. Spånberger (red.) Skolsocialt arbete. Skolan som plats för och del i det sociala arbetet. Malmö: Gleerups.

*Bra och lättlästa grund/handböcker