Lex lilla hjärtat – nya bestämmelser för att stärka principen om barnets bästa för placerade barn

Drygt 400 personer hade bänkat sig framför sina skärmar en dag i september för att ta del av Pernillas Leviners föreläsning. Pernilla bjöd åhörarna på en föreläsning där hon presenterade socialtjänsten ur ett historiskt och rättsligt perspektiv för att skapa en förståelse för det komplexa uppdrag socialtjänsten har. Hon gav också en övergripande bild av de rättsliga förändringarna efter fallet med lilla hjärtat och hur det ser ut framåt.   

Social barnavård – en rättslig balansgång

Enligt Pernilla Leviner innebär den svenska sociala barnavården att balansera samhällets ansvar att identifiera och utreda barn och ungas behov och ingripa till deras stöd och skydd, med att respektera föräldrars rätt som vårdnadshavare och rätten till privat- och familjeliv. Det handlar om en rättslig balansering mellan olika intressen och mänskliga rättigheter.

Hittills har det svenska barnskyddssystemet vilat på följande principer:

• Familjestödjande system (jämför risk- och skydd).
• Låg ”tröskel” för anmälan och inledande av utredning (som successivt breddats).
• Frivillighet är absolut huvudregel:
  • Utredning ska i första hand genomföras i samförstånd.
  • Insatser i hemmet prioriteras.
  • Placeringar sker oftast med samtycke enligt socialtjänstlagen.
• Tvång är undantag men:
  • Finns vissa ”tvångsbefogenheter” i utredningar enligt socialtjänstlagen.
  • Placeringar kan ske utan samtycke enligt i LVU angivna allvarliga situationer.
• Placeringar ska upphöra så fort som möjligt.
  • Återförening betonas (i alla fall under en tid).
  • Efter avslutad LVU-placering gäller frivillighet – viss uppföljningsmöjlighet.

Social barnavård i förändring

• Pågående trend att stärka barns rätt och införa fler befogenheter för socialtjänsten.
  • Samtal med barn utan vårdnadshavares samtycke.
  • Ökad kriminalisering och betoning på anmälan och utredning.
  • Utreseförbud med mera.
• Barnkonventionen blev svensk lag januari 2020.
• Lilla hjärtat-reformer – våren 2020 och framåt.
• Betoning och förväntningar på socialtjänsten att bekämpa gängkriminalitet, våldbejakande extremism och hedersrelaterad brottslighet.
• Pågående desinformationskampanj mot socialtjänsten.

Lilla hjärtat och reformerna som följde

Omvärldens reaktioner blev kraftiga när fallet med lilla hjärtat uppmärksammades i Dagens Nyheter i mars 2020. Många var frågorna som väcktes: När och bör barn som varit placerade flytta hem igen? Hur ska återförening balanseras mot barns behov av stabilitet och kontinuitet? Bör man ställa krav på drogfrihet hos föräldrar inför umgänge och hemflytt? Hur ska situationen för barn som flyttar hem följas upp?
Frågorna och de därpå följande diskussionerna föranledde en intensiv aktivitet hos politiska partier, riksdag och regering. Redan under 2020 togs en rad initiativ till utredningar och uppdrag:

• April – regeringen tillsatte en utredare med uppdrag att utreda placerade barns rättigheter.
  • Genomförda ändringar i lagstiftningen i mars 2021 och juli 2022.
• Juni – regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården.
• Juni – riksdagens socialutskott – initiativ till lagstiftning.
  • Genomförda ändringar mars 2021.
  • Utredning klar mars 2022 (nu på remiss).
• Oktober – IVO riktar allvarlig kritik mot Norrköpings kommun.
• November – Regeringen gav IVO i uppdrag att förstärka tillsynen av socialtjänstens handläggning i barnskyddsärenden.

– Det är svårt att ge en tydlig bild av de reformer, utredningar, uppdrag och förslag som har lagts fram sedan 2020. Fortfarande är mycket pågående arbete. Det gör det utmanade att beskriva vad som gäller och hur socialtjänsten ska tillämpa de nya bestämmelserna menar Pernilla Leviner.

Utöver dessa redan införda förändringar startades i maj 2021 en utredning som blev klar i mars 2022, och som därefter har skickats ut på remiss. Den baseras på ett förslag från riksdagens socialutskott, där utredningen pågick samtidigt som den utredning som ledde fram till förändringarna som trädde i kraft i juli 2022. Förslaget innebär bland annat att man vill införa en ny grund för att kunna fortsätta tvångsvården trots att föräldrarna har ordnat upp sin situation. Detta utifrån att även väga in barnets bästa som ett självständigt rekvisit i bedömningen. Frågorna hänger tätt samman men har utretts var för sig vilket gör det svårt att just nu se helheten.

Pågående utredningar

Kopplat till lex lilla hjärtat pågår ytterligare två utredningar, en som har tillsatts av Justitiedepartementet (Dir. 2021:70) som ska redovisas i december 2022. Den utreder bland annat om förutsättningarna för vårdnadsöverflyttning och adoption bör ändras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet, samt om behovet av åtgärder för att underlätta förutsättningarna för prövningen av frågor om vårdnadsöverflyttning för barn i familjehem. Den andra pågående utredningen har tillsatts av Socialdepartementet (Dir. 2021:84) och ska redovisas i april 2023. Den handlar bland annat om hur kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet kan säkerställas, hur stödet till barn och unga kan förbättras sedan vård utanför det egna hemmet har upphört, samt familjehemmens förutsättningar att ge god vård. Den ska också föreslå hur tillgången till fler lämpliga familjehem kan öka.

Diskussionerna kring lex lilla hjärtat kommer sannolikt att fortsätta, och kärnan har hittills varit ökad betoning på stabilitet istället för återförening, och en förskjutning från frivillighet till mer tvång, kontroll och insyn.
– Det här är svåra frågor som inte har några enkla lösningar. Det handlar också om så mycket mer än juridik, avslutar Pernilla.