Lagstiftning för förskolan som omfattar våld mot barn

Skollagen

Enligt skollagen är förskolans uppdrag att erbjuda trygg omsorg och stimulera barn till utveckling och lärande. Det är huvudmannens ansvar (kommunen eller en fristående aktör) att förebygga och undanröja hinder för att barn i förskolan ska få god omsorg. Det innebär att förskolepersonal har skyldighet att göra en anmälan till socialtjänsten vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa. Förskolan har också skyldighet att samverka med andra aktörer när det gäller barn som far illa i hemmet.

Viktigt med dokumentation

Alla förskoleverksamheter ska följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande på ett systematiserat och kontinuerligt sätt. Detta finns reglerat i läroplanen för förskolan (Lpfö 18) och är viktigt inte minst för att pedagoger ska kunna upptäcka om ett barn far illa. Skolverket ger tydliga riktlinjer om hur verksamheten ska dokumentera varje barns utveckling och lärande.

Barnkonventionen

Den 1 januari 2020 började barnkonventionen gälla som lag i Sverige. Lagen slår fast att barn är individer med egna rättigheter och intressen, och att alla barn oavsett bakgrund ska behandlas med respekt och har rätt att få komma till tals. Barnkonventionen gäller alla barn i hela världen vilket betyder att beslut ska tas och åtgärder genomföras utifrån barnets bästa. Det är statens ansvar att skydda barnet. Myndigheter, rättsväsende och beslutsfattare måste arbeta rättighetsbaserat. Det innebär att de måste ha strategier i bedömning, ärende och beslut för att genomföra FN:s konvention om barns rättigheter. Barns rättigheter ska också vara vägledande i vårt yrkesprofessionella förhållningssätt när vi möter och arbetar med barn.

I Sverige är barnkonventionens artiklar 1–42 inkorporerade i den svenska lagstiftningen och har samma status som andra lagar. Staten, regioner och kommuner har till uppgift att säkerställa att barns rättigheter följs enligt barnkonventionen.

Föräldrabalken

Föräldrabalken  handlar både om barns rättigheter och de skyldigheter som föräldrar har mot sina barn. Sverige var först i världen med att år 1979 förbjuda all fysisk bestraffning och annan kränkande behandling av barn. Detta lagstiftades i föräldrabalken, där det står att barnet ska behandlas med aktning för sin egenart och person, och inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Agaförbudet understryker att föräldrar aldrig får använda våld i barnets fostran. Föräldrabalken är inte straffrättslig, vilket betyder att en förälder inte kan dömas för att ha brutit mot agaförbudet. Däremot är misshandel ett brott med en straffrättslig sanktion.

Socialtjänstlagen (SoL)

I socialtjänstlagen regleras förskolans ansvar att upptäcka och agera i samband med våld genom den så kallade anmälningsplikten. Anmälningsplikten innebär att du som är anställd i förskolan eller skolan är skyldig att anmäla oro till socialtjänsten om du misstänker eller får veta att ett barn far illa.

Samverkan runt ett barn som far illa

I socialtjänstlagen står det också inskrivet att myndigheter har ansvar för att samverka när barn far illa. Samverkan är viktig för att bygga upp ett skydd och en miljö där barnet kan få trygghet och möjlighet till rehabilitering. Ytterst är det socialnämndens ansvar att samverkan kommer till stånd – de ska aktivt arbeta för samverkan enligt socialtjänstlagen. 

Hälso- och sjukvårdslagen

I hälso- och sjukvårdslagen ingår att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador som uppstått i samband med att barn har blivit utsatta för våld och andra övergrepp. Verksamheter som BVC och BUP regleras av HLS.  Hur hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas när det rör frågor om våld mot barn och unga inom hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter regleras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39)

Offentlighet- och sekretesslagen

När det gäller sekretess och tystnadsplikt handlar lagen ytterst om att värna vissa intressen och att enskilda inte kommer till skada, till exempel den personliga integriteten. Alla som arbetar i förskolan har sekretess. Det innebär att pedagoger inte får föra vidare uppgifter om barnet och dess familj som kan vara känslig och personlig, och som kan leda till skada om de sprids.

I förskolan omfattas olika yrkesgrupper av olika sekretessregler, exempelvis gäller olika regler för pedagoger och exempelvis förskolepsykologer. För pedagoger råder en lägre sekretessnivå. De får föra diskussioner om ett barn och dela information som rör ett barn inom den egna arbetsgruppen. 

Brottsbalken

Brottsbalken är en central straffrättslig lag i Sverige som reglerar vad en brottslig handling är och vilka påföljder (straff) olika brottstyper kan få.  I brottsbalken definieras misshandel så här: ”…som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd…” (3 kap. 5 §).

Våld mot barn ryms också inom andra brottskategorier såsom sexualbrott mot barn, hedersförtryck, könsstympning, fridsbrott och barnfridsbrott.    

Barnfridsbrott

Den 1 juli 2021 infördes barnfridsbrott som en egen del i brottsbalken. Syftet med den lagen är att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som har bevittnat våld i nära relation.

Skyddade personuppgifter och skyddad identitet

Förskolan kan i vissa fall behöva ta hänsyn till att ett barn är utsatt för personförföljelse eller hot, till exempel om en omsorgsperson utövar våld mot den andra omsorgspersonen. Barn som lever under hot kan ha rätt till att få skyddade personuppgifter, eller skyddad identitet som det också kallas. Det är antingen Skatteverket eller polisen som tillhandhåller skyddade personuppgifter men oftast är även socialtjänsten involverad i ärendet.

På förskolan är det rektorn som har rätt att få information om barn som har skyddade personuppgifter. Det kan i vissa fall innebära att pedagoger endast vet att barnet lever under skyddad identitet, men inte varför eller vem som hotar barnet. Det kan också handla om att den omsorgsperson som utövar våld har kontaktförbud, det vill säga inte har tillåtelse att kontakta eller på något annat sätt närma sig barnet och den våldsutsatta omsorgspersonen.