Instrument för kartläggning, diagnostik och utvärdering
Varför använda standardiserade instrument?
Det finns flera anledningar till att använda rekommenderade instrument, bland annat för att det bidrar till:
- Jämlik vård då barn bedöms på samma sätt
- Minneshjälp för att komma ihåg alla frågor
- Ökad träffsäkerhet, motverkar bias och brus
- Motverkar undvikande, för barn och kliniker
- Effektiviserar processen
Nedan lista med standardiserade instrument följer rekommendationer i riktlinjer och vårdprogram för PTSD och andra traumarelaterade syndrom (SFBUP, 2019; NICE, 2018/2025 och Nationella vård- och insatsprogram för PTSD. Flera av dessa instrument finns att ladda ned på Barnafrids kunskapsportal (länkas).
Differentialdiagnostiska intervjuer
- M.I.N.I KID, Mini International Neuropsychiatric Interview for Children and Adolescents
- K-SADS-PL, Kiddie-Sads-Aktuell och Livstid Version (K.SADS-PL)/Kiddie Sads Present and Lifetime version
Funktionsnivå
- C-GAS, Children’s Global Assessment Scale
Screening för traumautsatthet
Barn och ungdomar
- LYLES, LINKÖPING YOUTH LIFETIME EVENT SCALE
- CATS-2, Child and Adolescence Trauma Scale
- CATS-1, Child and Adolescence Trauma Scale
Omsorgspersoner vid behov, gällande egen utsatthet
- LEC-5, The Life Events Checklist for DSM-5
Screening för posttraumatisk stress och PTSD-symtom
- CATS-2, Child and Adolescence Trauma Scale
- CATS-1, Child and Adolescence Trauma Scale
- TSCC, Trauma Symptom Checklist for Children
- TSCYC, Trauma Symptom Checklist for Young Children
Screening för Komplext PTSD enligt ICD-11
- CATS-2, Child and Adolescence Trauma Scale
Fördjupande diagnostisk intervju för PTSD enligt DSM-5
- CAPS-CA-5, Clinician-Administered PTSD Scale for DSM-5 - Child/Adolescent Version
Screening för dissociation
- A-DES, The Adolescent Dissociative Experiences Scale
- CDC, The Child Dissociative Checklist
För mer information se Barnafrids digitala utbildning Barnpsykiatrisk traumavård.
Genomförande vid kartläggning och strukturerad bedömning
- Individuella samtal med barn respektive omsorgsperson, anpassat utifrån ålder och behov.
- Erbjud en varm och barnanpassad miljö.
- Kartlägg individuella och kontextuella faktorer.
- En helhetsbild är nödvändig för att välja rätt insatser och behandling.
- Validera oro och bristande tillit eller tilltro.
- Beröm mod hos barn och omsorgsperson för att de sökt hjälp och stärk hopp.
- Svara på den frågeställning som barnet och omsorgspersonen kom med.
- Gör barnet delaktig i bedömning och vårdplanering.
Utvärdera behandlingen
- Använd samma instrument vid för- respektive eftermätning för att jämföra. Sammanställ och återge dessa till barn respektive omsorgsperson.
- Utvärdera respektive persons behandlingsmål, även barnets funktionsnivå, symtom och aktuella behov och vidare insatser.
Referenser
National Institute for Health and Care Excellence. (2018). Post-traumatic stress disorder (NICE Guideline NG116). https://www.nice.org.uk/guidance/ng116
Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri. (2019). Kliniska riktlinjer för utredning och behandling av trauma- och stressrelaterade syndrom. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri. https://slf.se/sfbup/app/uploads/2022/03/Trauma-och-stress.-webb.pdf
Kunskapsstöd för vårdgivare. (2019, maj). Posttraumatiska stressyndrom (PTSD). https://kunskapsstodforvardgivare.se/omraden/psykisk-halsa/regionala-kunskapsstod/ptsd
Nationella vård- och insatsprogram. (u.å.). Posttraumatiskt stressyndrom. Nationella vård- och insatsprogram för psykisk hälsa. https://www.vardochinsats.se/depression-och-aangestsyndrom/om-tillstaandet/posttraumatiskt-stressyndrom
Opie et al. (2026). Practitioner review: Clinical insights from attachment theory and research for professionals working with young children and their families. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 25 Februari. https://doi.org/10.17863/CAM.125093