Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar – relevanta förändringar i sexualbrottslagstiftningen

Den 1 augusti 2022 infördes ny lagstiftning som skärper synen på våldtäkt och andra sexuella kränkningar. Barnafrid bjöd till föreläsning med Emelie Källfelt, senior åklagare vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum där hon berättade mer om den nya lagstiftningen och vad den innebär.

Emelie Källfelts föreläsning fokuserade på de fem viktigaste förändringarna utifrån ett barnperspektiv och sammanfattas nedan. Längst ner på sidan finner du en textad inspelning av föreläsningen.

1. Samlagsbegreppet utvidgas – begreppet har neutraliserats med hänsyn till kön och sexuell läggning

  • Samlag förutsätter beröring av eller med könsorgan.
  • Vaginalt
    • Kontakt mellan penis och slida
    • Penetration ej krav
  • Analt
    • Kontakt mellan penis och analöppning
    • Penetration ej krav
  • Oralt
    • Kontakt mellan könsorgan och mun
    • Penetration ej krav

Härutöver finns övriga sexuella handlingar som med hänsyn kränkningens allvar är jämförliga med samlag. Det handlar om sexuella handlingar som förutsätter att det görs en bedömning av kränkningen i det enskilda fallet. Är den sexuella kränkningen motsvarande den som uppstår vid ett samlag ska gärningen rubriceras som våldtäkt mot barn.

Utgångspunkten är att barn generellt är att anse som mer utsatta än vuxna, vilket medför att kränkningen av en viss typ av sexuell handling blir större om den riktas mot en målsägande som är ett barn, jämfört om den riktas mot en vuxen målsägande.

Vaginala och anala övergrepp
Åklagarmyndighetens uppfattning är att penetration med fingrar eller föremål, vaginalt eller analt, fortsatt är att bedöma som en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Här visar praxis att domstolarna lägger stor vikt vid penetration.
Orala övergrepp
Det ges inga exempel i propositionen på orala sexuella handlingar som ska anses vara jämförliga med oralt samlag.

Emelie Källfält menar att hon inte ser något hinder i att åtala för våldtäkt om en målsägande på ett sexuellt sätt får stoppa in ett större föremål i munnen som till exempel en flaska, dildo eller liknande. Samma sak om målsäganden förmås stoppa in egna eller andras fingrar eller hela hand i munnen. Men det beror på en helhetsbedömning i det enskilda fallet, till exempel hur gammalt är barnet, hur länge den sexuella handlingen pågår, om det framkallat uppenbart obehag eller smärta och så vidare.

Även om det primära syftet inte är att åstadkomma någon förändring i fråga om vilka sexuella handlingar som ska omfattas av våldtäktsbegreppet, framgår av propositionen att ändringen kan innebära att fler handlingar anses jämförliga med samlag. Det anges dock inte närmare exempel på vilka handlingar som avses, annat än att det ska göras en bedömning i det enskilda fallet och att inarbetad praxis fortsatt kan tillämpas – men att det blir ytterst en fråga för rättstillämpningen.

2. Sexuella handlingar – kravet på att brottet ska ha skett i realtid försvinner

  • Realtidskravet för sexuella handlingar tas bort
  • Genomföranderekvisitet* vid sexuella handlingar blir inte exklusivt utan kompletteras med ett alternativt stycke: ”den som på ett otillbörligt sätt förmår barnet att företa eller tåla en sådan handling”.

Stycket i lagtexten omfattar situationer där gärningspersonen inte fysiskt har genomfört handlingen, och inte heller deltagit på distans genom att närvara under den del av händelseförloppet som innehåller den sexuella handlingen.

Fler situationer kommer att rubriceras som våldtäkt mot barn och sexuella övergrepp mot barn:

  • Barnet förmås förgripa sig på sig själv i sin ensamhet. Dokumentation behövs inte för att brottet ska vara fullbordat. Omständigheterna beaktas dock vid bedömningen av den sexuella kränkningens allvar/straffvärdet. Det kan få betydelse både för brottets rubricering, gradindelning och för påföljden.
  • ”Förinspelade övergrepp” omfattas, det vill säga uppdelade händelseförlopp där gärningspersonen förmår barnet att förgripa sig på sig själv i sin ensamhet, dokumentera övergreppet och sedan efter en tid skicka dokumentationen till gärningspersonen.
  • Målsägande förmås att i gärningspersonens frånvaro genomföra samlag med tredje person
  • Målsägande förmås att i gärningspersonens frånvaro tåla att tredje person genomför samlag med målsägande.
  • Gärningspersonen förmår två målsäganden att genomföra samlag med varandra utan att gärningspersonen närvarar.

Vad innebär det nya rekvisitet förmå?

  • Det ska finnas ett orsakssamband (adekvat kausalitet) mellan gärningspersonens aktiva agerande och den sexuella handlingen.
  • Redan subtila påtryckningar kan vara tillräckligt för att rekvisitet ska var uppfyllt.
  • Offret behöver inte genomföra den sexuella handlingen direkt efter gärningspersonens påtryckningar utan viss tid kan passera. Bedömning görs i det enskilda fallet av hur lång tid – hänsyn tas till bland annat påtryckningens allvar och offrets utsatthet.

Vad innebär otillbörligt sätt?

  • Kräver att gärningspersonen förmår barnet på ett otillbörligt sätt. Otillbörligt sätt ges en vid innebörd – från relativt begränsad påtryckning till olaga tvång.

Exempel som nämns i förarbetena:

  • Löften om ersättning eller förmåner
    • Antydningar om avslöjande för till exempel anhöriga eller att något annat obehagligt ska hända om barnet inte gör som hen blivit tillsagd.
    • Även den omständigheten att gärningspersonen utger sig för att vara någon annan, exempelvis en jämnårig, kan få betydelse för om agerandet ska anses otillbörligt.

3. Sexuell posering – rubriceringen utvidgades till att omfatta även passiva offer

  • Krävs inte längre att barnet utför eller medverkar i sexuell posering
  • Kan också handla om att gärningspersonen försätter, eller utnyttjar att någon annan försätter barnet i en situation som innebär sexuell posering.
  • Att gärningspersonen utnyttjar passivt barn omfattas om barnet är passivt på grund av exempelvis:
    • Sömn
    • Berusning
    • Rädsla
    • Funktionsnedsättning

Fler situationer rubriceras som sexuell posering (passiva offer) men lagändringen förutsätter fortfarande en aktivitet från någon av parterna. Här blir situationer där barnet smygfotograferas problematiska. I fall där barnet fotas när det till exempel genomför vardagliga sysslor och råkar befinna sig i en sexuell pose, blir det inte fråga om utnyttjande av barn för sexuell posering. Däremot kan det rubriceras som kränkande fotografering, sexuellt ofredande, olaga integritetsintrång eller framställande av barnpornografi.

4. Sexuellt ofredande – nya bestämmelser där bland annat sexuellt ofredande mot barn införs

Sexuellt ofredande mot barn – nytt brott. 6 kap. 10 § 1 st BrB. Innefattar samtliga handlingar mot barn under 15 år.

  • Sexuell beröring
  • Blottning med mera

Grovt brott införs – 6 kap. 10 § 3 st BrB
Kvalificerande omständigheter enligt lagtexten:

  • Flera gärningspersoner
    • Offrets låga ålder
    • Visat särskild hänsynslöshet:
      • Dokumentation
      • Särskilt utsatt situation på grund av sömn/berusning/rädsla

Enligt propositionen kan införandet av ett grovt brott leda till att domstolarna beaktar försvårande omständigheter i ökad utsträckning, och till mer nyanserade bedömningar av straffvärdet.

5.Straffminimum – höjs för flera brott

Böter i straffskalan försvinner i princip från samtliga sexualbrott mot barn (undantag är kontakt för att träffa barn i sexuellt syfte).

  • Våldtäkt mot barn – höjs från 2 års fängelse till 3 år
  • Sexuellt övergrepp mot barn – straffminimum 6 månaders fängelse
  • Grovt sexuellt övergrepp mot barn – höjs från 1 års fängelse till 1 ½ år
  • Utnyttjande av barn för sexuell posering – höjs från böter till fängelse
  • Sexuellt ofredande mot barn – höjs från böter till fängelse
  • Grovt sexuellt ofredande mot barn – straffminimum 6 månaders fängelse upp till 3 år, samt anses vara ett artbrott**.
  • Utnyttjande av barn för sexuell handling – straffminimum 6 månaders fängelse, samt anses vara ett artbrott.

Konsekvenser av förändringarna i lagstiftningen

Enligt Emelie Källfelts bedömning kommer förändringarna få konsekvenser för hur utredningarna bedrivs:

  • Större incitament till frihetsberövande
  • Större behov av snabbare IT-stöd i utredningarna

För Åklagarmyndigheten innebär lagändringarna inga större förändringar rent organisatoriskt. Det är fortfarande samma situationer som ska utredas, men de rubriceras annorlunda och incitamentet till frihetsberövande kommer att öka.

Dock medför lagändringarna att polisen måste fundera över vilka enheter som ska utreda vilka IT-relaterade barnärenden och barnpornografibrott – Regional Cybercrime Center, RC3, eller LUL/BIN/Barnahus***.

De misstankar som före 1 augusti 2022 utretts av RC3 som poseringsbrott kan nu efter lagändringen utredas av BIN/Barnahus/LPO**** som våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn om det inte sker någon förändring av nuvarande organisatoriska ordning hos polisen.

Nuvarande fördelning
Fördelningen av de ärenden som idag lottas på RC3 utgår från polisens definition av internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, ISÖB. Övriga barnärenden handläggs av BIN/Barnahus/LUL-grupper.

I dagsläget innefattar polisens definition av ISÖB-brott rubriceringarna:

  • Utnyttjande av barn för sexuell posering
  • Kontakt med barn i sexuellt syfte
  • Utnyttjande av barn för köp av sexuell handling
  • Barnpornografibrott

* Rekvisit – Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor. För att en lag ska vara tillämplig krävs att något eller alla dessa villkor, rekvisit, är uppfyllda.

**Ett artbrott är ett brott som man i regel döms till ett kortare fängelsestraff för, trots att varken straffvärdet eller återfallsfrekvensen talar för fängelse som påföljd. Det handlar om brott som på grund av sin art/karaktär anses vara särskilt samhällsfarliga och klandervärda, vilket anses motivera hårdare straff och att frångå den straffrättsliga huvudregeln om att domstolarna bör undvika att utdöma fängelsestraff om möjligt (presumtionen mot fängelse).

*** BIN – brott i nära relation, LUL – Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

****LPO – Lokalpolisområde

På barnafrid.se/kunskapsportal använder vi kakor (cookies) för att följa upp och förbättra webbplatsens innehåll. Genom att surfa vidare eller tryck "Jag accepterar" godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om cookies och vår hantering av personuppgifter här View more
Cookies settings
Accept
Decline
Privacy & Cookie policy
Privacy & Cookies policy
Cookie name Active
På barnafrid.se/kunskapsportal använder vi kakor. En kaka (eller cookie) är en liten textfil som lagras på din dator och som innehåller information. Huvudsyftet med användandet av kakor på denna webbplats är att följa upp och förbättra webbplatsen innehåll. Om du inte accepterar att cookies används kan du stänga av cookies i din webbläsares säkerhetsinställningar. Du kan även ställa in webbläsaren så att du får en fråga varje gång webbplatsen försöker placera en cookie på din dator. Genom webbläsaren kan också tidigare lagrade cookies raderas. Webbplatsen använder verktyget Matomo för att analysera webbstatistik. Verktyget samlar in användardata som är nödvändig för att vi ska kunna vidareutveckla webbplatsen. Användardatan som samlas in lagras i Sverige och är anonymiserad och enskilda individer kan ej identifieras. Post- och telestyrelsen, som är tillsynsmyndighet på området, lämnar ytterligare information om Cookies på sin webbplats, www.pts.se. Vill du veta mer om Linköpings universitet hantering av personuppgifter, läs mer på universitetets webbplats.
Save settings
Cookies settings