Att sätta mål och SMART mål 

Att sätta mål i psykoterapi visar fokus för arbetet och underlättar planering. Mål kan bidra till motivation och engagemang. Målen fungerar även som ett utvärderingsinstrument.

Utforma mål tillsammans med barnet och omsorgspersonen. Använd aktiva formulerande ord och fokusera på mätbara resultat kopplade till vardagsfunktion – vad skulle du vilja kunna göra efter genomförd behandling? Exempelvis att gå i skolan och minska panikattacker, öka sociala aktiviteter. Mål kan formuleras som långtidsmål och brytas ned i konkreta delmål. Sträva efter att uppnå något, hellre än att slippa något.

SMART – Specifik, Mätbar, Accepterad, Realistisk, Tidsbunden – kan användas för att formulera konkreta och tydliga mål i KBT.

SMART-mål i TF-KBT principer och exempel

Specifik: Beskriv konkret vad som ska ske, vem som ska göra det och koppla till över- och underskottsbeteenden i beteendeanalysen (frekvens och intensitet). I stället för ”må bättre”, formulera vad personen faktiskt ska göra, t ex använda strategier eller förändra beteenden. 

Mätbar: Definiera hur framsteg ska följas över tid, exempelvis genom närvaro i skolan, antal ångestattacker eller deltagande i aktiviteter. 

Accepterad: Målen behöver vara förankrade hos barnet/ungdomen respektive omsorgspersonen. Barn kan vara hjälpta av att omsorgspersonen är involverad i att utforma barnets mål. Gemensamma mål formuleras tillsammans. 

Realistisk: Målen ska vara möjliga att uppnå utifrån aktuella förutsättningar. 

Tidsbunden: Sätt en tydlig tidsram för att skapa fokus och framåtrörelse. 

Exempel på SMART-formuleringar i TF-KB

  • Från: ”Jag vill känna mig mindre orolig.” 
    Till: ”Jag ska öva magandning i fem minuter, fem dagar i veckan under den kommande månaden för att bättre kunna lugna kroppen.”  
  • Från: ”Jag ska må bättre socialt.” 
    Till: ”Jag ska delta i två sociala aktiviteter per vecka under den kommande månaden”, ”Jag ska kvällsfika/promenera/spela spel/kolla TV med min förälder innan sovdags varje dag” 
  • Från: ”Jag vill klara skolan”.  
  • Till:” Jag ska följa ordinarie skolschema och använda mina tre krisfärdigheter den här veckan i stället för att gå hem”

Tips på anpassningar för yngre barn:

  • Visualisera och konkretisera målet: Rita eller använd bilder. 
  • Bryt ner i små hanterbara steg: Gör delmål som upplevs hanterbara. 
  • Använd gärna barnets egna ord och använd lekfulla ord och formuleringar: superkrafter, superhjälte, specialplan, draktämjaren tar ett steg i taget, träna sina modiga muskler, ett myr-steg i taget… 
  • Ge snabb återkoppling på att barnet försöker: Barn kan behöva direkt förstärkning. Involvera barnets omsorgsperson att uppmärksamma och validera barnets ansträngning. 

Referenser

Linton, S. J., & Flink, I. K. (2021). 12 verktyg i KBT: Från teori till tillämpning. Natur & Kultur. 

Svirsky, L. (2023). KBT: Att tillämpa metoden med barn och ungdomar. BoD. https://www.akademisktprimarvardscentrum.se/fortbildning-och-kvalitetsstod/psykisk-halsa/stodmaterial-samlad/dokument/arbetsblad–malformulering/.