Instrument för kartläggning, diagnostik och utvärdering

Varför använda standardiserade instrument? 

Det finns flera anledningar till att använda rekommenderade instrument, bland annat för att det bidrar till:

  • Jämlik vård då barn bedöms på samma sätt 
  • Minneshjälp för att komma ihåg alla frågor 
  • Ökad träffsäkerhet, motverkar bias och brus 
  • Motverkar undvikande, för barn och kliniker 
  • Effektiviserar processen 

Nedan lista med standardiserade instrument följer rekommendationer i riktlinjer och vårdprogram för PTSD och andra traumarelaterade syndrom (SFBUP, 2019; NICE, 2018/2025 och Nationella vård- och insatsprogram för PTSD. Flera av dessa instrument finns att ladda ned på Barnafrids kunskapsportal (länkas).

Differentialdiagnostiska intervjuer

  • M.I.N.I KID, Mini International Neuropsychiatric Interview for Children and Adolescents 
  • K-SADS-PL, Kiddie-Sads-Aktuell och Livstid Version (K.SADS-PL)/Kiddie Sads Present and Lifetime version 

Funktionsnivå 

  • C-GAS, Children’s Global Assessment Scale 

Screening för traumautsatthet 

Barn och ungdomar

Omsorgspersoner vid behov, gällande egen utsatthet

  • LEC-5, The Life Events Checklist for DSM-5

Screening för posttraumatisk stress och PTSD-symtom

Screening för Komplext PTSD enligt ICD-11 

Fördjupande diagnostisk intervju för PTSD enligt DSM-5

  • CAPS-CA-5, Clinician-Administered PTSD Scale for DSM-5 - Child/Adolescent Version

Screening för dissociation

  • A-DES, The Adolescent Dissociative Experiences Scale 
  • CDC, The Child Dissociative Checklist 

För mer information se Barnafrids digitala utbildning Barnpsykiatrisk traumavård.

Genomförande vid kartläggning och strukturerad bedömning 

  • Individuella samtal med barn respektive omsorgsperson, anpassat utifrån ålder och behov. 
  • Erbjud en varm och barnanpassad miljö. 
  • Kartlägg individuella och kontextuella faktorer. 
  • En helhetsbild är nödvändig för att välja rätt insatser och behandling. 
  • Validera oro och bristande tillit eller tilltro. 
  • Beröm mod hos barn och omsorgsperson för att de sökt hjälp och stärk hopp. 
  • Svara på den frågeställning som barnet och omsorgspersonen kom med.  
  • Gör barnet delaktig i bedömning och vårdplanering. 

Utvärdera behandlingen

  • Använd samma instrument vid för- respektive eftermätning för att jämföra. Sammanställ och återge dessa till barn respektive omsorgsperson.
  • Utvärdera respektive persons behandlingsmål, även barnets funktionsnivå, symtom och aktuella behov och vidare insatser.

Referenser

National Institute for Health and Care Excellence. (2018). Post-traumatic stress disorder (NICE Guideline NG116). https://www.nice.org.uk/guidance/ng116  

Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri. (2019). Kliniska riktlinjer för utredning och behandling av trauma- och stressrelaterade syndrom. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri. https://slf.se/sfbup/app/uploads/2022/03/Trauma-och-stress.-webb.pdf  

Kunskapsstöd för vårdgivare. (2019, maj). Posttraumatiska stressyndrom (PTSD). https://kunskapsstodforvardgivare.se/omraden/psykisk-halsa/regionala-kunskapsstod/ptsd  

Nationella vård- och insatsprogram. (u.å.). Posttraumatiskt stressyndrom. Nationella vård- och insatsprogram för psykisk hälsa. https://www.vardochinsats.se/depression-och-aangestsyndrom/om-tillstaandet/posttraumatiskt-stressyndrom  

Opie et al. (2026). Practitioner review: Clinical insights from attachment theory and research for professionals working with young children and their families. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 25 Februari. https://doi.org/10.17863/CAM.125093