Gruppspår och diskussionsuppgifter

Titta på filmen om Barnkonventionen i praktiken. Diskutera därefter hur ni i er verksamhet arbetar med Barnkonventionen i grupper om två och två under ca 5 minuter. Avsluta diskussionen med att dela med er av era tankar i hela gruppen.

Diskussionsfrågor

1. Hur kan vi säkerställa att vår verksamhet lever upp till Barnkonventionen när det dels gäller de fyra grundprinciperna, dels artikel 19 och 34?
   • Vad kan vi behöva utveckla? Behöver vi rutiner?
     
2. Vilka förutsättningar är nödvändiga för att barn och unga ska kunna vara delaktiga i den planering och de beslut som fattas inom din verksamhet i samband med att de blivit utsatta för våld i hemmet?  På vilket sätt kan du i mötet med barn och unga i din verksamhet agera såväl ur ett delaktighets- som ett omsorgsperspektiv?

Övning

Ge konkreta exempel på hur vi i vår verksamhet arbetar med barns rättigheter och delaktighet.

Vilka förutsättningar är nödvändiga för att barn och unga ska kunna vara delaktiga i den planering och de beslut som fattas inom din verksamhet i samband med att de blivit utsatta för våld i hemmet?  På vilket sätt kan du i mötet med barn och unga i din verksamhet agera såväl ur ett delaktighets- som ett omsorgsperspektiv?

Går dessa exempel att använda även när det gäller barn och unga som är utsatta för våld och andra övergrepp?

Skriv gärna upp svaren på en tavla och reflektera tillsammans.

Slutreflektion

Är det något mer utifrån vår verksamhet som behöver lyftas och diskuteras utifrån kapitlet?

Titta på filmen om våld mot barn tillsammans. Diskutera därefter innehållet i grupper om två och två under ca 5 minuter. Avsluta varje diskussion med att dela med er av era tankar i hela gruppen.

Diskussionsfrågor

1. Vad är våld och barnmisshandel för dig? Finns det våldsformer som du ser som särskilt allvarliga?
   
2. Finns det enligt din erfarenhet olika synsätt i personalgrupper inom din verksamhet vad som är barnmisshandel? Hur hanteras detta? Om det finns skillnader på synsätt: Vad finns det då för styrkor respektive svagheter med de olika uppfattningarna som finns om barnmisshandel?
   
3. Våld mot barn väcker starka känslor. Hur hanterar vi detta och behöver vi stöd för detta? Hur skulle stödet i så fall kunna se ut?

Övning

1. Behöver vi en gemensam värdegrund på vad våld är och hur vi ska arbeta med barn som på olika sätt far illa?
   • Om det redan finns en värdegrund. Fungerar den eller behöver den utvecklas?
     
2. Varför är det viktigt att kunna känna till vad som är skydds- och riskfaktorer i samband med våldsutsatthet?
   • Ge exempel på hur ni i verksamhet arbetar med skydds-och riskfaktorer
   • Om verksamheten inte arbetar med skydds-och riskfaktorer är det något som skulle behövas. Hur skulle ni iså fall kunna arbeta med det? Ge förslag.

Skriv gärna upp svaren på en tavla och reflektera tillsammans.

Slutreflektion

Är det något mer utifrån vår verksamhet som behöver lyftas och diskuteras utifrån kapitlet?

Gå tillsammans igenom modellen. Reflektera och diskutera omfattningen av våld utifrån de olika våldsformerna och hur de överlappar varandra.

Modell över olika former av misshandel och hur de överlappar varandra. (Jernbro, C. & Landberg, Å. (2020) Multiutsatta barn.  Stockholm: Allmänna barnhuset.

Diskussionsfrågor

1. Varför är det relevant att ha en uppfattning om våldets omfattning? Hur kan sådan kunskap påverka oss i vårt arbete?
   
2. Hur kan vi tänka kring mörkertalet och att vi saknar röster från vissa grupper i undersökningar och studier. Vad får det för betydelse?

Slutreflektion

Är det något mer utifrån vår verksamhet som behöver lyftas och diskuteras utifrån kapitlet?

Titta på filmen om fysiskt våld tillsammans. Diskutera därefter innehållet i grupper om två och två under ca 5 minuter. Avsluta varje diskussion med att dela med er av era tankar i hela gruppen.

Diskussionsfrågor

1. Finns rutiner för hur vi inspekterar yttre tecken till fysiskt våld om det finns misstankar om att ett barn blivit utsatt?
   
2. Har ni någon gång i er verksamhet misstänkt barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser. Vad väckte er misstänksamhet? Vad var speciellt för dessa fall? Hur agerade ni?

Övning

Gå igenom så kallade indikatorskador och låt var och en fundera på om någon sett dessa skador hos något barn. Hur upptäckte du dem och hur såg skadorna ut.

Slutreflektion

Är det något mer utifrån vår verksamhet som behöver lyftas och diskuteras utifrån kapitlet?

Titta på filmen om psykiskt våld och försummelse (ligger i gruppspårets kapitel 2) tillsammans. Diskutera därefter innehållet i grupper om två och två under ca 5 minuter. Avsluta varje diskussion med att dela med er av era tankar i hela gruppen.

Diskussionsfrågor

1. Diskutera utifrån egen erfarenhet eller allmänt kända fall varför är det så svårt att upptäcka psykiskt våld och försummelse?
   
2. Vilken erfarenhet har du av att prata om eller möta denna typ av problematik? Ge gärna konkreta exempel på vilka signaler eller tecken som kunde uppmärksammas

Övning

Öva i par på hur man kan initiera en diskussion kring försummelse.

Rollfördelning: den ena av er spelar en yrkesverksam som vill lyfta att ni uppfattar att barnet på något sätt inte får sina behov tillgodosedda. Den andra spelar föräldern. En tredje person kan vara observatör som efteråt ger återkoppling och respons på mötet mellan förälder och den yrkesverksamma.

• Hur kändes det att lyfta frågan om försummelse?
• Hur upplevdes det att få frågor om att inte kunna tillgodose sitt barns behov?
• Blev det ett bra möte?
  • Om ja, vad gjorde att det blev bra?
  • Om nej, vad var det som inte fungerade? Vad skulle kunnat gjorts annorlunda.

Byt gärna roller och gör om övningen.

Slutreflektion

Är det något mer utifrån vår verksamhet som behöver lyftas och diskuteras utifrån kapitlet?

Titta på filmen om sexuella övergrepp tillsammans (ligger i gruppspårets kapitel 4) Diskutera innehållet i grupper om två och två under ca 5 minuter. Avsluta varje diskussion med att dela med er av era tankar i hela gruppen.

Diskussionsfrågor

1. Förövare som begår sexuella övergrepp mot barn och ungdomar barn framställs ofta vara en man. Diskutera om den stereotypa uppfattningar om offer och förövare kan påverka vårt arbete.
   
2. Diskutera och reflektera kring sexuella övergrepp mot barn och unga och hur vi som professionella kan förbereda oss att möta ett barn som blivit sexuellt utsatt:
   • Om den unga blivit utsatt av en vuxen
   • Om den unga blivit utsatt av en jämnårig eller äldre barn/ungdom
     
3. Diskutera och reflektera kring synen på sexuella övergrepp på nätet och det som sker vid fysiska övergrepp. Ser vi det som lika allvarligt?
   
4.  Vad finns det för internetsidor, forum på sociala media mm där barn och ungdomar kan komma i kontakt med förövare?
   
5. Vilka utmaningar har vi som vuxna att förstå barn och ungas digitala verklighet och får det betydelse för hur vi tänker och agerar kring detta?

Slutreflektion

Är det något mer utifrån vår verksamhet som behöver lyftas och diskuteras utifrån kapitlet?

Diskussionsfrågor

1. Vad är våld i nära relationer för dig och hur kan vi i vår verksamhet komma i kontakt med våld i nära relationer och/eller barn och unga som bevittnar/upplever våld i nära relation?
   
2. Har det någon betydelse vilket begrepp vi använder: bevittna eller uppleva våld i nära relation?
   
3. Har införandet av ett nytt brott, Barnfridsbrottet någon betydelse för hur vi vår verksamhet agerar när det gäller barn som lever i en familj när det finns en våldsproblematik.
   
4. Ibland berättar barn om våld i hemmet när föräldrar sitter i väntrummet. Vilka rutiner har vi i vår enhet att hantera dessa fall?

Övning

Öva i par på hur ni som yrkesverksam bemöter en förälder som berättar att hen är utsatt för våld av sin partner.

Rollfördelning: den ena av er spelar en yrkesverksam och den andra en förälder som berättar om våld i hemmet och att hen är utsatt. Partner utövar inte våld mot barnet.  En tredje person kan vara observatör som efteråt ger återkoppling och respons på mötet mellan förälder och yrkesverksam

Förslag på frågor att reflektera och diskutera kring

• Hur bemötte den yrkesverksamma uppgifterna om våld?
• Hur upplevdes det att berätta om våldet?
• På vilket sätt fördes barnets eller ungdomens behov fram i samtalet?
• Vad fungerade bra och vad skulle kunna utvecklas i mötet med en förälder som lever med våld i nära relation?

Byt gärna roller och gör om övningen.

Slutreflektion

Är det något mer utifrån vår verksamhet som behöver lyftas och diskuteras utifrån kapitlet?

Titta på filmen om hedersrelaterat våld och förtryck tillsammans. Diskutera därefter innehållet i grupper om två och två under ca 5 minuter. Avsluta varje diskussion med att dela med er av era tankar i hela gruppen.

Diskussionsfrågor

1. Hedersrelaterat våld och förtryck väcker många starka känslor och ärenden upplevs ofta som svåra. Reflektera tillsammans varför det är så? Ni kan använda kända fall som utgångspunkt för diskussionen.
   
2. Diskutera hur Sverige ska arbeta med förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck. Hur förebyggs den här typen av våld? Kan vi förändra attityderna som stödjer hedersrelaterat våld och förtryck och i så fall hur ska samhället agera? Vad kan du i din yrkesroll själv göra för att förändra dessa värderingar?
   
3. I övriga nordiska länder används ofta begreppet negativ social kontroll när de diskuterar hedersrelaterat våld och förtryck. Diskutera i grupp för- och nackdelar med respektive begrepp.

Övning

1. Titta tillsammans filmen ” https://www.hedersfortryck.se/publikationer/gift-mot-sin-vilja-en-film-for-yrkesverksamma-om-den-nya-lagstiftningen-mot-tvangsaktenskap/  
   • Vad säger lagen och vad vi har för rutiner att upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck? Måste något i arbetssättet eller rutinerna ses över?
     
2. Öva på att ha ett samtal med en förälder med syfte att identifiera om det finns en hedersrelaterat våld och förtryck inom familjen. En tredje person kan vara observatör som efteråt ger återkoppling och respons på mötet mellan förälder och yrkesverksam

• Hur upplevdes det att ställa frågor om en problematik som denna?
• Hur upplevdes det att få frågor om sitt privata liv?
• På vilket sätt fördes barnets eller ungdomens behov fram i samtalet?
• Vad fungerade bra och vad skulle kunna utvecklas i mötet med en förälder?
  
  Byt gärna roller och gör om övningen.

Slutreflektion

Är det något mer utifrån vår verksamhet som behöver lyftas och diskuteras utifrån kapitlet?

Titta på filmen om barn på flykt tillsammans. Diskutera därefter innehållet i grupper om två och två under ca 5 minuter. Avsluta varje diskussion med att dela med er av era tankar i hela gruppen.

Diskussionsfrågor

1. Diskutera hur ni kan bli bättre på att identifiera tidigare våldsutsatthet som kanske inte förekommer lika ofta i Sverige (ex. krigshandlingar, politiskt relaterat våld, terrorism, våldsutsatthet under flykt/migration m.m.) hos de barn och ungdomar som ni träffar? Vilka utmaningar finns med de rutiner ni har nu?
   
2. Diskutera hur upplevd rasism, språkhinder eller kulturella skillnader kan störa förtroende, kommunikation eller vård. Vad är ni för egna erfarenheter av detta? Diskutera också bra exempel på hur er enhet arbetat med delaktighet.

Som stöd kan ni ladda ner mallen ”kulturformuleringsintervju”.

Övning

Hur arbetar ni med tolkar och finns det några rutiner eller riktlinjer kring detta? Reflektera skillnader mellan att diskutera frågor om våld med och utan tolk. Dela med er av goda och dåliga erfarenheter.

Slutreflektion

Är det något mer utifrån vår verksamhet som behöver lyftas och diskuteras utifrån kapitlet?

Titta på filmen om att upptäcka, utreda och behandla. Diskutera därefter innehållet i grupper om två och två under ca 5 minuter. Avsluta varje diskussion med att dela med er av era tankar i hela gruppen.

Diskussionsfråga

Vad är förebyggande arbete för mig?

• Hur arbetar vi med förebyggande åtgärder i vår verksamhet? På vilket sätt kan det utvecklas?

Vilken konkret kunskap, kompetens eller stöd behöver du för att upptäcka barn och unga som blivit utsatta för olika former av våld?
Diskutera orosanmälan. Professionella inom olika verksamheter berättar om sin tvekan om att göra en orosanmälan. Har du själv tvekat? Vad anser du är avgörande för att göra en anmälan till socialtjänsten? Vad skulle kunna påverka dig att undvika att göra en orosanmälan, även om du känner oro för ett barn? Vad tänker du att en orosanmälan ska leda till? Vilken roll ska din verksamhet ha efter att en anmälan gjorts? Vilka ska vara involverade? Vilka konsekvenser tänker du att det kan få för barnet när personal undviker att göra en orosanmälan till socialtjänsten?

Diskutera sekretessregler. Hur tänker du kring dessa? Hur arbetar ni med sekretess inom din verksamhet? Finns det för- eller nackdelar med sekretessregler när man ska försöka upptäcka våld och hjälpa våldsutsatta barn, ungdomar och deras familjer?

Många kommuner idag har ett Barnahus. Har ni själva kommit i kontakt med Barnahus. Dela med dig av dina erfarenheter till kollegorna.

•  Diskutera eventuella skillnader i bemötandet av barnet med eller utan ett Barnahus.

Hur fungerar samverkan mellan er verksamhet och andra myndigheter och verksamheter som ni möter i ert arbete.

• Vad fungerar och vad kan förbättras.

Övning

1. Var och en tänker på en situation/ett särskilt barn ungdom/händelse eller dilemma som ni mött i ert arbete. Berätta för de andra (tänk på anonymiteten så inte namn eller uppgifter som kan identifiera personen kommer fram) om hur ni upptäckte våldet och hur ni agerade?
   
2. Öva på att ställa frågor till ett barn eller ungdom som ni misstänker är utsatt för våld. En person spelar en yrkesverksam som inleda ett samtal med ett barn. Den andra spelar den unga. En tredje person kan vara observatör som efteråt ger återkoppling och respons på mötet mellan förälder och yrkesverksam

• Hur ska jag inleda mötet med barnet?
• Vad behöver jag tänka på när det gäller barnet/den unga och vem hen är?
• Vilka frågor kan jag ställa? Är det frågor som inte ska/kan/bör ställas?
• Hur bemöter jag svaret och vad gör jag av det?
• Hur går jag vidare?
• Vad fungerade bra och vad skulle kunna utvecklas i mötet med den unga
• Byt gärna roller och gör om övningen.
• Gå genom egna arbetsplatsen rutiner gällande orosanmälan. Vilka rutiner och vilket stöd önskar du i din verksamhet när du ska göra en orosanmälan till socialtjänsten? Ta gärna fram den blankett som er socialtjänst i er kommun använder och fyll i den tillsammans.